Arbetsam dag...

Och det var bara arbete hela tiden! Ingen lek alls. Eller massa lek faktiskt eftersom det trots allt är det jag får betalt för att göra hela dagarna. Lång passet på onsdagar är verkligen långt. Halv nio till sex, och idag hade vi ett litet föräldra möte direkt efter så vi var inte färdiga förrän åtta. De tär tufft men jag gillar faktiskt mina sena dagar. Det låter kanske lite machosistiskt? (inga stavförslag på det ordet...) Fram till fyra är det fullfart med sista timmen hinner man verkligen prata med alla barn och föräldrar som hämtar. Till och med lite spännande samtal. Idag till exempel började jag prata med en förälder som bytt jobb och nu säljer en icke nämd interaktiv tavla till datorn. Precis den sort jag vill ha och jobbar så för att vi ska få köpa in...Det är ju det där med upphandling och så som måste kollas men man kan ju alltid fönstershoppa?!

Föräldramötet gick ju bra, på det som min kollega brukar kalla TT (tur och talang) och alla verkar nöjda. En lite förälder berättade att sonen verkligen gillar sin nya fröken:) sånt uppskattas...men gladast är jag idag av helt andra anledningar.

Jag har bokat biljett!

I mars blir det två veckor i USA hos Syrran. Det var ett litet helvete innan biljetten äntligen var köpt, internet är fantastiskt men ibland strular det lite. Så glad jag var. Efter satt jag och smuttade upp mitt vin under infra värmen på altanen, (Jag låtsas att det är sommar fortfarande) och då inser jag att det dröjer ända tills mars innan jag ser min syster igen! Jag hade nog förskjutit det på något sätt och plötsligt blev jag jätte ledsen. Va ska hon där att göra egentligen? Va!!!
Och hur ska jag kunna överleva julen utan henne! Va!!!

Tur att man har ett jobb och massor av intressen att koncentrera sig på för det är inte lätt att hinna sakna någon när man jobbar 11 timmar på raken.