dödenstrött

Om det fanns ett sånt ord hade det varit det jag var. Dagen har varit full med samtal i grupper, givande men åter igen det där tysta knakande, gnagande tvivlet...varför? Det är inte helt smart att ställa den frågan högt, framför allt inte när den kommer komma tillbaka och bita i rompan när man minst anar det.

Så dagen i korthet:  7.30 börjar jobba, äter frukost. 9.00 börjar möte #1 11.00 slutar möte åker till jobb, äter lunch, dricker kaffe åker till möte #2 som startar 13.00. 15.30, smiter från möte #2 för att busköra till Dotterns skola för möte #3 som börjar 16.00. Därefter direkt till stall för mockning av 5 boxar, uippvägning av exakt 16 Ikea påsar hösilage, utfodring och intag av ponnys sen direkt hem för midddag...

om någon undrar så är det inte att rekommendera. Just nu väntar jag på att Dottern ska komma ur duschen för att ta datorn och göra sin läxa. Jag funderar på om vi inta ska vila imorgon. Skita i stallet och rida på torsdag istället. Vädret kommer vara trist hela veckan så det är bara att uthärda, nu har vi i varje fall fått möjlighet att njuta av ett par dagars fantastiskt väder. Antagligen var det njutningen som tog ut sin rätt i dag, eller den goda maten...Eller så är jag helt enkelt bara avundsjuk för att Mor ska till USA i morgon och få krama lilla Syster...det är där det klämmer i hjärteroten jag tror jag vet... nu dags för hemläxor och tålamodigt föräldraskap.