Vi var uppe tidigt och ryktade Fabbe glansig och stilig. Nu hjälper det ju föga när pälsen är isbjörns tjock, ponnyn rund och go och väldigt "layedback"...(Nytt ridhus? Massa stirriga ponnys? Jag lunkar väl på här och tar det lugnt...kan aldrig vara värt att anstränga sig för...) När Nattis såg banskissen blev hon vit i ansiktet och ville nog helst packa ihop...Det var en klurig bana massor av knepiga svängar, vattenhinder och oxrar...hon som bara hoppat kryss och nåt enstaka rättuppstående...Men hon fick god hjälp av vår stall kompis Sanna som gick banan med henne och gav massor av bra tips. Framhoppningen gick ju ganska långsamt och såg tveksam ut men väl inne på banan tog hon sig i kragen och hoppade jättebra! Felfri runda gav rosett och det var ju den hon helst ville ha av allt Fabbe är nog justaste ponnyn i världen. Hoppar snällt allt utan att titta eller göra något konstigt. Nattis red jättebra och var helt lycklig efter.Tyvärr avslutade vi dagen med en halv trist lastning. Han frös fast och ville inte gå på...Det var inte så roligt att stå på transporten ensam innan start tror jag så nu förknippar han väl transporten med det. Jag som hade hoppats på att kunna lasta själv. Vi fick tack och lov lite hjälp med en lina bakom så det hela var helt odramatiskt...jag blir bara så besviken för det blir ju onekligen svårt att åka på träning om inte Jag och Nattis kan lasta ensamma. Det lär inte finnas hjälp varje gång man ska iväg och så står man där...faktiskt tror jag inte jag kan räkna med hjälp alls för det är inte troligt att Maken kommer ställa upp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar