Äntligen helg...

Undrar varför man längtar så efter helgerna? Är det för att vila upp sig? Knappast två fullmatade stalldagar framför mig...är det för att det äntligen händer något roligt? Knappast, hela veckan har varit full med fest och roligheter...är det för att det är tråkigt på jobbet? Knappast man skrattar ju mer där än hemma...

Det måste ändå finnas något speciellt som gör att man längtar till den där fredag kvällen. Kanske är det den där känslan av att hälla upp vinet i glaset medan man lagar mat och sen sätter sig framför tv och ser på film. Inte för att kvällens film drog in några Oskars. "Hot fuzz" inte helt tråkig och här älska skådespelarna Simon Pegg och Nick Frost. Englands bästa komiker just nu! Och kanske vetskapen om att man kan sova några timmar längre. I varje fall, äntligen helg!!!

Provsvaret kom från stallet idag och det visade sig vara kvarka. Måste alltså hålla Fabian under uppsikt ett par dagar till innan inkubationstiden är över. Jag tror inte smittorisken är så stor för vår del och hoppas att ridskolan håller sig utan smitta. De är i varje fall isolerade från det smittade stallet. Man kan ju aldrig skydda sig från smitta om man rör sig utanför sitt stall eller om man står på ett stall där andra gör det. Är inte så himla orolig faktiskt för det krävs rätt stor närkontakt för att smitta ska uppstå. Mest irriterad över att inte flickorna kan rida på ridskolan på ett tag. Framför allt eftersom smittorisken i deras fall är obefintligt. Men i morgon ska jag rida, eller kanske Nattis rider och jag mockat, vi får se. Motion behöv jag i vart fall för jag känner i kroppen när jag missat ett ridpass.