Tisdag är veckans längsta dag. Den är så där mitt i, långt till slutet men ändå har man hunnit glömma helgens sötma...dessutom jobbar jag flest timmar på tisdagar...idag blev dagen extra extra lång. Direkt efter jobbet var jag tvungen att svängs förbi Apoteket innan jag skulle till frissan. Skulle egentligen ha färgat håret men det hade jag varken råd till eller tid till. Det borde jag ha tagit mig konstaterade dottern som tittade ner på mig uppifrån hästryggen lite senare på kvällen och funderade på varför allt som växer ut är grått. GRÅTT!!! Jag har inte grått hår....bra lite sympatiskt distingerat silverslingat i tinningarna. Ytterst sobert och diskret vill jag tillägga. Något annat är jag för tillfället inte intresserad av att prata om. Alltså ingen färgning. Det tog bara 40 minuter vilket var tur. Jag hämtade upp Susanna en stallkompis som jag lockat med till betet i Lerum då det desperat behövdes ett sto till i stohagen. Nattis hade åkt upp tidigare med Jonathan och Camilla och Tyra. De red ut till travbanan igen och galopperade. I morgon ska jag rida lite dressyr så han inte glömmer bort hur man gör...eller för all del jag.
Ida hade fått lite förhinder på grund av strul min sin fodervärd på hennes egen häst så vi fick stanna till och köpa en sallad och åka direkt till Fabian. Nattis körde där sitt andra pass och galoppträna lite. Det var lite skillnad i fart kan man säga. Fabbe blev både svettig och trött i kroppen så lite motionspass det behövs verkligen.
Vi kom hem halv nio så jag har hunnit med riktig mycket på timmarna mellan jobb och sängdags. Men dagarna blir väldigt långa. Satte mig ute vid dammen med lite the och njöt en stund innan knotten åt upp mig.
Sonen gjorde det samma lite senare och kom in med kommentaren: "Det är fridfullt att sitta vid dammen. Då tänkte jag att vilket gött liv jag har" gött att höra säger morsan då. Det är också fridfullt att lyssna på havretuggande hästar och jag tror fabbe tyckte det var helt ok att komma in i stallet igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar