Sovmorgon

Det var länge sen jag fick sova lite längre på morgonen. De sista veckorna har det onekligen varit mycket och just nu är det ännu mer...tiden med älskade Fabian rinner snabbt förbi och det är med lite bitterljuva känslor jag åker till stallet. Idag hade Ida mockat och Nattis gjort resten av stallet klart när jag kom så jag fick stå och titta på när hon körde motionspasset. Vi insåg för några dar sedan att den där goa rondören på nåt mysko sätt övergått till lite mer fetma. Inte bra alls med tanke på att man vill lämna tillbaka sin ponny i toppskick. Så nu är planen att han ska motioneras riktigt alla dagar minst en gång och gärna kombinera med ett pass i skogen när det funkar. Tyvärr fick medryttare Ida igår ta bort sin fjording hon haft uthyrd på foder pga fång! De som haft hand om honom har inte riktig skött om honom som man ska. Plötsligt får jag då jätteångest över att Fabian kanske inte fått så mycket motion som han skulle efter att vi köpt Manolito. Inte så att han inte blivit riden för jag och Ida har ridit varje dag... Men jag tror att vi två har ett helt annat tempo än vad Nattis har, mycket skogsridning och lite lugnare westernpass ingen hoppning eller racergalopp på länge. 

Det låter bra på pappret med massor av motion tills man inser vem det är som ska göra jobbet! Nu har vi ju två hästar på olika platser. Från början var min plan att Fabian då skulle vila sista veckorna och bara gå i skogen med Ida. Nu behöver vi istället höja tempot men Manolito behöver fortfarande sitt. En omöjlig ekvation att få ihop med ett aktivt familjeliv. Dessutom tänker lilla dottern åka på skolresa på måndag och förbereda denna genom umgänge med klasskamrater och övernattningar. Vilket plötsligt då landade dubbla ridpass på mamman. 

Fabian var som vanligt söt och rar bortsett från några rejäla bakutsparkar när den lilla ryttaren ville ha mer galopp. Tror han tycker det är lite kul att hoppa men inte så att han taggar till direkt just nu. I hagen blev det slagsmål mellan två hästar vilket försenade oss lite då jag kände att jag var tvungen att tvätta såren som uppkom innan jag kunde lämna stallet. Tack och lov kollade kompisen till Manolito i hagen i kväll så vi slapp omaket att åka dit. Imorgon bitti ska vi inviga ridbanorna på granngården,och dressyra lite mer. Sen hem och vila lite innan jag ska rida fabbe och sen grilla i stallet. Lika fet som Fabian är, är jag mager av att få honom mager...herre gud vad jag ska ligga i hammocken och svälla när han väl åkt hem!

PS det är ok att jag säger att han är fet men när andra säger det blir jag jätteledsen...ni ska bara säga men nejdååå det är ingen fara han är så sööööt och fin....