Sovit dåligt igen...

Det var så länge sedan jag sov dåligt! Tack vare den fantastiska uppfinningen melatonin sover jag oftast som en bebis. Ja som andras bebisar, vill minnas att mina var outhärdligt pigga på morgonen och vakna på nätterna. Men ändå, sova brukar jag numer men inte i natt. Det går inte att sova och tänka samtidigt och igår låg jag och funderade på pedagogisk dokumentetation och vilka verktyg som är bäst. Det jag använder idag är jag jättenöjd med men det finns andra och det är inte jag som bestämmer. Då blir det jobbigt för mig. Att inte få bestämma själv hur jag vill ha det och vad jag vill göra. Framför allt när jag inte har koll...

Jag funderar lite på det här med vem man är som människa. Hittade den här bilden på en blogg om hästsport idag. Sammandraget handlade det om att varje familj/arbetsgrupp behöver lite av varje för att fungera men det fungerar bara om man respekterar och utnyttjar olikheterna.

Det tog inte lång tid innan jag lokaliserat mig själv där på gott och ont.... Alla är ju lite av varje men oftast övervägande en färg. Jag är övervägande röd( surprise!!!) men har en hel del grönt i mig och ett litet uns blått. Jag skulle vilja vara lite mer blå. Jag jobbar på det. Blå människor är lätta att älska! 

När jag möter andra rödingar blir jag ofta provocerad och lättkränkt, åtminstone om de utövar makt över mig. Då blir jag sur. Ett inte alltför smickrande personlighetsdrag jag vet och jag jobbar på det...

Lättkränkta människor är jävligt irriterande. Så jag jobbar på att undvika att ta saker personligt, det går så där. Jag tror inte jag är grå i så stor utsträckning, det skvallrar min garderob om. Ingen ordning eller struktur alls. Min man är ganska grå, det är det som gör honom så bra för mig. Grå tinningarnas charm och så där...han är också ganska blå, alltså lätt att älska <3 

Ibland läser man på Facebook om hur förträffliga alla är. Ja de skriver ju inte det såklart för självhävdelse är ju ett mycket otrevligt drag. Det är jag som tolkar och sätter in mina egna tillkortakommanden som människa. Då kan man läsa glada tillrop och utveckla dig själv budskap. Börja dagen med att lyfta dig själv och andra...som om det behövs! Räcker att scrolla på FB och inse att vad man än åstadkommer under dagen kommer det ändå inte nå upp. Då kan man bli avundsjuk och missunsam. Det händer att jag är det. Rätt ofta tror jag om jag ska vara ärlig.  

Så om jag skulle lista mina sämsta egenskaper skulle det alltså bli, en sur, lättkränkt, avundsjuk och missunsam typ som är ganska bitter över det. Gahhh...det värsta är att det finns ett uns av sanning i detta. Men jag jobbar på det. 

Kanske man skulle gå i lite terapi och göra sig av med de där dåliga sidorna? Inte för andras skull utan för att man kanske sover bättre på nätterna? 

Idag kommer jag nog sova bättre för det gör jag nästan alltid efter att jag ridit. Lika harmoniskt som sist blev det inte. Tyvärr var det något i skogen, barn tror jag som gjorde Manne jättespänd igen. Jag ver ju hur jag ska avleda men det krävs att hålla honom sysselsatt för att han inte ska hinna tänka på att göra något. Idag var det mest spänt tittande så fort han inte travar. Jag fokuserade på att hålla ihop händerna och sitta rakt över hästen och att balansera huvudet högst....45 minuters arbete känns i magen och jag får säga att jag var ganska nöjd utifrån omständigheterna. Längtar efter att rida lektion i ridhuset på söndag! Sådär nu känner jag mig redan lite mindre sur och bitter faktiskt.