Redan fredag?

Igår var jag ute och träffade Lovisa som är hemma på ett kort besök. Vi gick på Bee och åt, pratade och delade en flaska vin (tack Lovisa) och pratade lite till. Så härligt med en vän där man alltid bara plockar upp samtalet där man avslutade det ett halvår tidigare. Kanske är det att vi vardags chattar på whats up regelbundet? Så som tonåringarna umgås. Dottern har skaffat ett snapchat konto till mig så jag och hon ska kunna prata i bilder...känns ungdomligt.

Det var en galet trevlig kväll men i morse var huvudet lite tyngre än önskvärt. Nattis var ensam i stallet och hade massor att göra. Hon red 20 minuter i paddocken och det hade gått jättebra. Lugnt och fint och senan blev inte påverkad. Idag var den dessutom  bättre än någonsin, kunde nästan inte känna alls att skadan finns där. Sen att han har grävt upp hela sjukhagen så den numer inte alls är en hårdgjord yta som han ska stå på utan en nyharvad åker är ju oroväckande. Men som sagt var senan bra och det är ju det viktigaste. 

Arbetet idag var lite annorlunda än de flesta fredagar. Jag ska på ALP uppdrag igen om ett par veckor och klev in i bubblan tillsammans med ytterligare nästan 20 pedagoger. Någon utryckte att det är vinst varje gång man får sin grupp och så känns det verkligen. Jag kom på ett lite mindre uppdrag den här gången. Vi är bara tre observatörer vilka två är män och för mig okända alpkollegor. Dagen har ägnats åt samtal och gruppskapande och träff med arbetslaget vi ska observera och spegla under ett par veckor. Det kändes verkligen spännande och som ett väldigt roligt uppdrag. 

Kom efter att ha kört fram och tillbaka till partille åter till stallet vid halv fem. Vi fixade i ordning så fort vi kunde och sen lånade vi Dancing för en promenad. Vi gick fram och tillbaka på grusvägen idag i regn och mörker. Manne är ju väldigt pigg och taktar nästan fram. Dancing är lite mer så man får smacka på. Lättast är det att gå bredvid varandra och märkligt nog bråkar de inte alls med varandra utan är som två gamla polare. Det blev bara en kvart 20 minuter idag med  men vi var nöjda för jag behövde inte hålla Manne i kedjan utan han gick hyfsat snällt ändå. Vi hade lite bråttom hem sen för maken hade middag klar och fredagsfilmen väntade.

Dottern har blivit inbjuden till en sluten grupp på Facebook för klass ett på Kungsbacka ridgymnasium. Även om de inte får officiella antagnings besked förän i april så vet hon nu att hon är antagen! Förstahandsvalet och hennes livsdröm i uppfyllelse. Jag är så glad för hennes skull. Skönt också att ponnyn fått ett nästan frisk utlåtande strax innan så hon kan glädja sig fullt ut.