Om mig

Mitt foto
Sweden
Tänk om man kunde göra allt det man ville? Tänk om det fanns tid? Livet mitt i livet kan ibland trava på så man glömmer att det är just detta ögonblick som är livet...Jag vill försöka fånga drömmarna i livet och hålla dem levande, om inte annat bara för idag...

onsdag 4 mars 2015

Vår på riktigt!

Idag var det riktig vår. Metreologiskt kom våren 15 februari och visst har vi haft några fina dagar innan men idag räknar jag som perfekt vårdag. Jag hade en del att göra med jobbmässigt. Ett par olika möten för att handleda i datoranvändning och en del att fixa med i förväg då jag är borta på ALP två veckor och behöver vara förberedd på en workshop jag ska ha första veckan och sen kursen i april... Men för att få gjort så mycket som möjligt valde jag att jobba hemifrån innan första mötet. Då kan jag sätta på kaffe och ta fram frukosten och börja jobba extra tidigt utan att det känns jobbigt. Sen var jag i väg på en förskola ganska nära där en kursdeltagare tappat bort ett program hon jobbade i...fick ett intressant samtal och en kontakt som rör en annan del av mitt jobb så nu ska vi se om vi kan få ett erfarenhetsutbyte med det arbetslaget i vår. Det kändes som en ginande bonus på den handledningen.

Eftersom jag var ganska nära hemma åkte jag hem för lunch och tog en liten rast medan jag åt ute i trädgården. Underbart med sol och lite värme. Mitt andra möte blev inställt så jag fortsatte jobba hemifrån tills jag var klar.

Lite tid blev det över då så jag kunde be sonen hjälpa mig att montera ner mina pilvindskydd som inte riktigt skyddade mot den senaste vinterstormen utan la sig platt på marken. Vad felet visade sig vara var att markspjuten gått av i metallen! Kvar i marken sitter spjuten och metallskon sitter på stolpen. Ett av skydden hade splittrats helt, ett hade bara en bruten rundstav. Först tänkte jag beställa nya men de är lite dyra och frakten ska vi inte tala om...sen kom jag på att jag kan köpa rundstav i rätt storlek och klippa egna pilskott från pilkojan och fläta in. Det blir kanske inte lika snyggt men sparar i varje  fall flera hundra (som snabbt går till behandlingar av häst i stället). 

Jag drog på mig mina trädgårdskläder och upptäckte att jag antingen gått upp 10 kilo eller att byxorna krymper en storlek i tvätten. Det förklarar i så fall varför mina andra byxor växtes ur så fort. De senaste jag köpte var minst ett nummer för stora så nu satt det perfekt. 

Tyvärr fick jag avsluta mitt trädgårdsmood innan jag ens kommit in i det för vi skulle ju till stallet. Igen...
Som vanligt, sent och långt...men när man väl kommer dit, underbart! 
Idag var Mannes sena lite mer svullen och varm igen. Om man bara förstod vad som pågår i den? Vi satte på BOT och liniment innan promenaden, gav örterna och sadlade. Klockan var lite tidigare än i går så vi kom i från stallplan redan strax innan fem. Solen sken fortfarande, det var vindstilla och helt underbart. Manne var jättelugn idag så promenaden blev bättre än igår. Han jobbade kanske inte riktigt lika bra men om det var energin i går som gjorde senan svullen var det kanske bra att på skritta på lite halvlång tygel en stund. Vi gick över 35 minuter och förlängde promenaden med ett par hindra meter. Vi skyndar verkligen långsamt...en enda insident hände på väg hem. Vi mötte en jättegammal traktor ganska nära stallet. De var snälla och körde in på en sidoväg och stängde av traktorn när vi närmade oss. Inga problem att gå förbi men när vi gått ett tjugotal meter till och precis svängt in på uppfarten till stallet startade de igen. Och en gammal staktor startar med Prutt och Bang!  Och Manne skuttade iväg så  nattis rygg sträckte sig igen...gjorde nog jätte ont för hon haltade lite efter...men han lugnat sig snabbt i varjefall så vi kunde gå hela vägen till stallet utan fler missöden. Och när vi tog in lite senare var senan mindre svullen än innan så vi är nöjda med dagen.


Avslutade stalldagen med att få ringa till Neos matte och säga att han försökte klia av sig sina bandage. Hon fick komma till stallet så hjälptes vi åt att plocka av dem. Lite svullen i hasen så det blir nog lite penicillin i morgon. En kort stund stod jag och tittade ut på skymningen utanför stallet och hörde koltrasten sjunga sin kvällssång. Just då känns det inte fel att vara stalltjej. Härliga härliga vår.

Manne tänkte rulla sig men kom inte runt...tjock mage i vägen? Litet utrymme?




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar