Om mig

Mitt foto
Sweden
Tänk om man kunde göra allt det man ville? Tänk om det fanns tid? Livet mitt i livet kan ibland trava på så man glömmer att det är just detta ögonblick som är livet...Jag vill försöka fånga drömmarna i livet och hålla dem levande, om inte annat bara för idag...

söndag 1 mars 2015

Söndagsuppståndelse!

Idag hoppade ännu en häst ur sin hage på stallet. Man skulle kunna tro att det är något som händer regelbundet men jag är ganska säker på att det är olyckliga omständigheter...idag var det unghästen Neo som kände sig övergiven av sin "bestfreindforever"  Kotten. Och Manne var väl inget roligt eller tillräckligt sällskap där han stod i sin lilla ruta. Precis när vi kom till stallet kom Kotten och Dancing tillbaka från en uteritt. Vi såg hur lilla Neo började hetsa upp sig redan när de red förbi på hagens ovansida...Manne gjorde sitt yttersta för att galoppera i takt och studsade runt som en gummiboll på stället. Tror inte det hjälpte till så när hästarna kom in på gårdsplanen hoppade Neo över grinden och skrapade upp sig på båda bakbenen! Det såg riktigt otäckt ut och allt blev lite stressat och urrigt. Vi fick ta in Manne också för vi ville inte att han skulle få för sig att hoppa eller spränga staketet för att komma in i uppståndelsen. 

Det såg inte så roligt ut på Neos ben men vetrinären kom ut senare och jag såg på Facebook att han fått finfina bandage och att skadorna var ytliga. Vilken tur! Det kunde gått riktig, riktigt illa...jag börjar sakta inse att jag också kommer bli en sån där överbeskyddande häst ägare som jag lett lite i mjugg åt. Ni vet de som har täcken och boots och benskydd i hagen och helst inte vill att de ska gå mer än max två och två? Hehe...precis som vi vill ha det nu alltså. Neo fick boxvila i fyra dagar så nu får killarna turas om att stå inne som sällskap.

Medan vi höll på och fixa med hästarna fick Manne första dosen av den nya örtblandningen och den här gången syntes det tydligt att den hade effekt. Från att ha varit ganska uppblåst och orolig blev han avslappnade och lugn på tjugo minuter. Inte slö utan bara avslappnad, det kändes gott. Det stormade ju rätt rejält ute och snöblandat regn i kombination med oron i flocken kändes ju sådär kul att rida i för Nattis. Vi vågade inte ut på vägen idag ändå med tanke på hur ont Nattis har i ryggen efter gårdagens studsande. Västen hon lånat satt bekvämare men är lite stor runt bröstet. Vi valde en kort stund i paddocken för att komma ut. Den var ju lite för mjuk när den var regnvåt så vi vågade bara rida en kvart. Men det var lugnt och fint och jag tror Nattis var nöjd med honom efter.

I veckan ska vi försöka köra en tio minuter uppvärmning i paddocken och sen en halvtimme ut. Kanske börja tömköra lite för att jobba lite mer om det fungerar...senan var i varjefall helt ren på insidan och bara ytterst lite svullen på utsidan så det känns som om det är på bättringsvägen ytterligare.

Jag skulle ha träffat min kompis Elisabeth men hon blev tyvärr sjuk. Trist när man väl gjort planer utanför stallet. Men i stället gjorde jag soppa för i veckan och lagade tacos för i kväll. Han fixa lite med skor och kläder i källaren  så det var ju ganska skönt det med. Utöver det fick vi lunch hos mammsen på väg hem från stallet. Ganska ok söndag när allt kommer till kritan.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar