glassar jobbet...

Det är torsdag:) Eller kanske fredag? nej det är torsdag...tror jag. Jag har fått massa betalt för att leka. En gummi dator levererad och klar till förskolan och ett par timmar i sällskap med tekniksupport Magnus (trevlig snubbe det där, som dessutom har haft ansvar för Sonens dator under ett par år med en mycket pinsam, för Sonen, incident som han måste påminna mig om varje gång vi ses...)
Lånade ett rart litet barn och satt en timme och lärde mig hur barn lär sig...man gör så här:
Jag "hej kan inte du kolla här och se om du kan lista ut hur det här fungerar?"
barnet "e det ett spel?"
Jag "typ...ett program kan man också säga"
barnet" jag vet hur man gör...hur gör man nu?....
Sen kunde vi det då:) Nästa Torsdag tror jag jag ska sätta nya Mail systemet i nån 4:a årings nävar...jag måste helt enkelt lära mig hur det funkar.

Jag hamnade i en ny spännande situation på ett IT företag i närområdet. En liten nervös sekreterare trippade runt i högklackat och försökte pracka på mig en kaffe då "försäljaren verkade ha försvunnit tillfälligt"...jag undrar vem/vad hon trodde jag var? Men jag vet att jag vill ha deras produkt, frågan är om jag får köpa den... Det är alltså sånt här man får betalt för nu för tiden Jo jag håller verkligen effektivt igång och förtjänar min lön men att det kan vara så roligt också!

MassörMaggan gjorde en ruggigt elak triggepunkts behandling och sen snäll laser för att kompensera...skrattar alltid första halvtimmen när jag är där sen är jag knockad. Jag köpte ett nytt 5 kort så nu får man väl vara lite sparsam ett tag. Dagens avslut blev riktigt avkopplande, fotografering av höstblommor och en kompis i liljorna...jag tycker de är vackra och lite läskiga. Satt riktigt nära för att få en bra bild. sen bytte jag sida och zoomade nära nära....på ingenting! vart tog den vägen? då är de läskigast....

Jag är riktigt nöjd med vissa av bilderna. De har fått en liten omgång i photofiltre ändå, bara en liten förstärkning...hade glömt bort hur fina bilderna blir med systemkameran när man ändrar inställningarna lite grann. Blommorna är en jätte verbena (lila) en solhatt (brunrosa) och en sköldpaddsört som var Mormors...i närbild förstår man varför den kallas sköldpaddsört...vi undrade alltid:)

Arbetsam dag...

Och det var bara arbete hela tiden! Ingen lek alls. Eller massa lek faktiskt eftersom det trots allt är det jag får betalt för att göra hela dagarna. Lång passet på onsdagar är verkligen långt. Halv nio till sex, och idag hade vi ett litet föräldra möte direkt efter så vi var inte färdiga förrän åtta. De tär tufft men jag gillar faktiskt mina sena dagar. Det låter kanske lite machosistiskt? (inga stavförslag på det ordet...) Fram till fyra är det fullfart med sista timmen hinner man verkligen prata med alla barn och föräldrar som hämtar. Till och med lite spännande samtal. Idag till exempel började jag prata med en förälder som bytt jobb och nu säljer en icke nämd interaktiv tavla till datorn. Precis den sort jag vill ha och jobbar så för att vi ska få köpa in...Det är ju det där med upphandling och så som måste kollas men man kan ju alltid fönstershoppa?!

Föräldramötet gick ju bra, på det som min kollega brukar kalla TT (tur och talang) och alla verkar nöjda. En lite förälder berättade att sonen verkligen gillar sin nya fröken:) sånt uppskattas...men gladast är jag idag av helt andra anledningar.

Jag har bokat biljett!

I mars blir det två veckor i USA hos Syrran. Det var ett litet helvete innan biljetten äntligen var köpt, internet är fantastiskt men ibland strular det lite. Så glad jag var. Efter satt jag och smuttade upp mitt vin under infra värmen på altanen, (Jag låtsas att det är sommar fortfarande) och då inser jag att det dröjer ända tills mars innan jag ser min syster igen! Jag hade nog förskjutit det på något sätt och plötsligt blev jag jätte ledsen. Va ska hon där att göra egentligen? Va!!!
Och hur ska jag kunna överleva julen utan henne! Va!!!

Tur att man har ett jobb och massor av intressen att koncentrera sig på för det är inte lätt att hinna sakna någon när man jobbar 11 timmar på raken.

hästblogg? nej tack...

Det finns verkligen alldeles för många hästbloggar i världen! Alla är fulla med antingen trevliga träningstips eller bilder på perfekta eller operfekta hästar och ryttare. Jag läser väldigt många av dessa bloggar och njuter av att inte vara den enda med detta intresse i världen. Fast det finns ju en hel del annat som händer i livet oockså och som kanske är betydligt viktigare att skriva om.

Man går ju upp och äter frukost varje dag till exempel...och just nu smuttar jag på ett glas vitt kylskåpskallt vin medan kycklingen grillas långsamt över fuktade askspån,( måste genast vända på dem...klart) Tänker servera söta tomater med balsamvinäger och persilja också. Så nu blev det en matblogg, eller kanske trädgårdsblogg?

Man inser att man är ganska snäv på intresse fronten. Och eftersom jag absolut inte vill skriva illa om någon endaste person, även om det hade varit betydligt roligare så blir det nog så att jag måste skriva något liiiitet om Ponnyn...
Han är så underbart söt!!! 

Utan att överdriva alls. Dottern skrittade ut en halvtimme, jag fick gå bredvid...och sen en tur på Karis igen...trygg och lugn och väldigt hungrig. Jag fick rida fem minuter skritt idag (just Dotter). Det finns kanske lite att önska rent ridmässigt men han är ganska lagom stor tycker jag.

Väldigt förtjust...

Han är en riktigt snygg och trevlig ponny vår Fabian! Igår provred barnen en sväng i skogen och på Karis lycka, den stora gräsängen som hör till Stallet. Det är egentligen en hage för Korna som bor där men nu är de i vinterhagen bredvid. Paddocken som skulle vara klar innan vi kom i Augusti är allt annat än klar så vi hoppas just nu på torr väderlek så lastbilen kan köra upp grus inom väldigt kort. Tills dess har vi satt upp koner och gjort en något för hal 20x40 bana- Hade vi haft skor på alla hovar hade vi kunnat brodda med gräsbrodd, det kan vi kanske ändå men det är som sagt bara tre dagar sen han kom hit. Dottern Älskar redan Fabbe Modern räknar pengar och funderar på om han kommer vara till salu eller om vi måste skiljas om ett år...snacka om att ha framtidsperspektiv! framför allt med tanke på att jag inte ens ridit...

Vi hade förväntat oss en busig, lat, fet och egensinnig ponny som vi nog skulle behöva jaga i hagen varje gång. Hitills har han kommit direkt när vi ropat på honom och det är inga probölem för barnen att leda och hantera. Lite nafsig och tiggig är han förstås men står still när man är lite bestämd. I går skulle vi alltså rida ut en sväng och det gick ganska bra. Efter ett tag insåg lille Fabbe att han var helt ensam men massa människor ute i storskogen. Han gnäggade efter kompisarna så vi trodde barnen skulle ramla av. Efter halva turen skulle vi vända och byta ryttare. Då hade han lite svårt att stå still men vi kom tryggt tillbaka till karis där de red lite trav och galopp. Ser helt klart ut som en trevlig ridponny. På fredag är det min tur, är vädret bra ska jag rida lektion. Tyvärr trampade han av sig skon idag när Jonte red så vi får se om det går att rida imorgon... Här är lite fler bilder bara för att.

Stallliv:)

Åhh vad jag har längtat och saknat rutinen av stallet! Och det märkt i kroppen att man ägnat alldeles för många dagar i hängmattan och och alltför många deciliter av det drickbara högkalorikategorin...Men nu är man igång igen och det är helt underbart! Idag åkte vi upp till få lilla underbara Fabian. Dottern och Bästakompisen ÄLSKAR redan sin ponny. Jag måste erkänna att det inte var svårt att falla handlöst idag. Vi drog in slangen i hagen och tvättade med häst schampo och pälsglans. Fabian stod still när han blev tilllsagd. Inga knäpp kast, ingen rädsla för slangen...inte ens med tre barn som alla ville tvätta var det några problem. Får vi ett par trevliga ridpass nu så är det total kärlek. (jag saknar Tabascos keliga personlighet och hoppas att även Fabian kan lära sig att kel är mysigt...) Det är verkligen en härlig Familj vi delar vår Ponny med. När vi stod och tittade på dem med Fabbe kunde vi bara inse att de måste vara de lyckligaste barnen i världen...Tänk att få dela Ponny med sin bästa vän och dessutom ha två glada häst tokiga mammor som nog väldigt gärna hade velat vara i barnens skor...det är ju trots allt deras ponny och inte våran...Eller som Dottern sa i bilen till stallet " vilken tur jag har som har en mamma som är galen i hästar, annars hade det aldrig blivit så att vi hade en ponny så fattiga som vi blir nu....Tur eller otur?


Jag var på ridlektion på Råda efter badet för ridpass nummer tre på tre dagar. Gårdagen gav träningsvärk i triceps, skavsår mellan fingrarna (och andra ställen) ryggont och total utmattning. Kunde verkligen inte vänta på att få sitta upp igen. Eller inte. Men dagen överaskade. Vi fick rida fram självständigt och sen rida upp ett valfritt program i ridhuset. Jag valde det enklaste, lätt C1. Solen värmde ridningen gick bra ute. Inne tände han till så det gick väldigt fort tyckte jag men ridläraren var nöjd och delade ut 7:or och 8:or rakt över vilket gav en riktigt bra poäng om det varit tävling (har inte räknat ut den men med tanke på att jag sist bara skrapade i hop 0:or och som mest nån 5:a och slutade på 36% sist jag red ett program var jag väldigt nöjd)  Fick en 8:a på sitsen också och det var det bästa med dagen...Fast  just de bilder jag fick på oss kanske inte lever upp till det....Men Simba var fin så jag lägger ut dem ändå:)

Han är här!

Lång väntan har det varit men nu
är han här! Äntligen. Det var lite pirrigt innan han kom men punktligt körde Björn upp på gårdsplanen och lastade ur en hyfsat samlad ponny. Med tanke på att det var hans andra transport i livet så var det ju skönt att han fick sällskap av en trygg van ponny som skulle till stallet nästgårds. Fabbe fick stå inne ett litet tag med de andra ponnysarna Safir som bor på stallet och Bellman som bor på Partille och åkte dit på eftermiddagen... Naturligtvis skålade vi som traditionen bjuder i champagne. Till och med Dottern skålade, det smakade inte gott. (alkoholfri får jag väl nämna här kanske...Lika mycket eftersom Vissa skulle jobba och Andra skulle rida lektion...)

Efter att ha borstat och myst en stund verkade han ha funnit sig tillrätta ganska väl. Han är lite busig tror jag och ganska stark. Det blir till att sätta på repgrimman och ringa Bea ganska omgående för att ge barnen en lektion i hantering av busiga egensínniga ponnys:) Han var väldigt snäll att hålla på med och stod stilla när vi borstade och kammade. Jag vet inte men under sommaren hade jag hunnit få en bild av en riktigt tjock och ganska ful ponny men när han kom idag kändes det väldigt bra i hjärtat...Han är så söt.

Jag hade ju en ridlektion i dag igen och kände redan innan att kroppen kanske inte riktigt var med på noterna. Lite för lite mat, lite för mycket spänningar kanske. Vi skulle träna programridning för tanken är att vi ska rida upp i morgon. Det kommer inte att går så bra. Min häst Simba har absolut sprungit väldigt fort...med huvudet i taket och en vante på ryggen. Fem minuter på slutet blev det bra ridning men jag är så grymt missnöjd med mig själv...jag vet att jag kan bättre men när det går fort och hästen halkar och snubblar vågar jag inte rida framåt tillräckligt. Jag tror att jag ska köra den här varianten i morgon, då kanske jag får lite höga procent. Fast det kan ju inte bli sämre än det var på Ned förra året;)

gisses...

Kroppen protesterar skarpt mod den behandling dess ägare/inneboende utsätter den för! Först en dö tung uppstarts vecka, sen en fixar dag vid datorn fram och tillbaka till jobbet för att fixa lite dator strul för ett par kollegor och allmänt sitta i telefon för att fixa mitt eget dator strul. Kan ni förstå att de ger mig en dator utan Webb kamera?! Jag ska ju hålla kurs i skypande och annat viktigt...Jag hade ju dessutom tänkt träna på det över Atlanten innan. Jag har ju redan skickat över min utbildnings partner...Hon borde få betalt för väntetid;)

Det går väldigt fort och jag hinner inte riktigt så mycket på mina Digitalkompetens dagar som jag hoppas, men det är väldigt roligt och känns inte alls som jobb på något vis. Det är bra för jobbet känns desto mer som jobb...

Idag drog dessutom ridsäsongen igång med ett uppstartsläger på Råda. Hästarna är ganska igång redan så det är mest ryttarna som ska sättas i gång. Jag hade önskat Fabienne, Salea, Simba eller i nödfall Ned...Jag fick Simba och det är jag nöjd med. Han är väldigt stor. Och väldigt mycket häst både i handen och i magen. Vi började rida ut 20 minuter och sen red vi drygt en timme så kroppen är helt slut. Massor av linnement på ryggen fick det bli. Simba är en pärla, Snäll, stabil men framåt så jag känner mig helt trygg på honom. Det ska bli ridning även i morgon och på lördag så söndag kommer jag väl varken kunna sitta eller gå.

Det bästa är nog ändå att vår Fabian kommer i morgon. Det ska bli så spännande och roligt att lära känna den lille ponnyn! Fast jag tror inte jag orkar rida så mycket så det får Dottern göra...