Tänk om...

Och tänk nytt...kanske tänk rätt? Jag vet inte men nu har jag i varje fall fått en ny arbetsuppgift till hösten och det får väl gå bra det också. Jag ska alltså byta jobb efter 10 år på samma härliga underbara förskola där jag trivs så bra med både miljö och kollegor. Det kommer att vara en jobbig sorgeprocess. Jag kommer inte heller att få andra arbetsuppgifter utan det blir en förflyttning till en annan förskola med nya kollegor vilka jag inte ännu har en aning om vilka de kan vara. Nytt arbetslag alltså och möjlighet att skapa något nytt, kanske göra något gott?

Jag har alltså inte valt den här förflyttningen men valt att inte bestrida den utan se den som en möjlighet, en öppning till något nytt. Kanske bara ett steg bort?

Jag bestämde mig för några månader sedan, när jag fick reda på att min centrala tjänst skulle minska till 15 % att inte göra något drastisk utan vänta och se...Se vad som skulle komma min väg. Jag är ganska besviken över vad jag måste lämna...men...

Redan efter några timmar har jag gått in i nästa steg Hur löser vi det där? Och undrar om man kan göra? Flexibilitet..ett fint ord har jag hört. Så även om jag inte är glad över Chefens beslut kan jag faktiskt se att det är en spännande utmaning och att det kanske är en välbehövlig knuff utför stupet. Risken att jag skulle säga upp mig och göra något annat är nämligen inte helt överhängande, nu har jag inget val så nytt jobb blir det (och skulle det vara trist eller inte i min smak finns det ju alltid andra möjligheter.)

Jag var ganska upprörd först men sen åkte jag till stallet. Trots utlovat regn fick Nattis en fantastiskt fin hopplektion i solsken i en lagom varm paddock. Hon lyckades hoppa hela 70 cm idag och både hon och Fabian var så duktiga. Vi myste ganska länge i stallet både före och efter och massa gott godis skämmer vi bort honom med nu i sista skälvande sekunden. Fantastiskt fin Ponny vi har och tänk att han är bara våran efter sommaren:)

sista chansen

Det är bara några dagar kvar innan skolarbetet ska vara avslutat och inlämnat. Sista uppgiften har inte klarna ännu trots att jag försökt att ignorera den totalt så länge det gick. Det är nämligen den strategi jag brukar använda och hoppas att mitt undermedvetna ska ta itu med eländet och att jag ska vakna med ett rop...Nu har jag det! Det har alltså inte hänt ännu så nu får jag bita tag i suräpplet och faktiskt försöka börja. Kanske om man bara börjar skriva lite att det liksom växer fram?

På jobbet lyckades vi fixa till en alldeles fantastiskt trevlig utflykt till palmhuset i trädgårdsföreningen. Det är verkligen vackert där redan så här års. Det måste verkligen vara den finaste parken i världen?! Nu han vi inte titta på så mycket annat än palmer men eftersom vi har djungeltema räckte det gott och väl. Jag vill genast tillbaka och titta på rosor...snart börjar de blomma.

I trädgården har mormors dillpion blommat över och det var en maffig syn nu när det var lite fler blommor. Och Spässlanda rosen står i knopp och väntar på att ta över...

Idag fick jag ner de sista små plantorna i växthuset och i köksträdgården så nu återstår bara ogräsrensning och mer ogräsrensning. Och lite nyplanteringar här och var...som vanligt. Det står nog fyra små perenner som väntar på plantering. Inga speciella eller dyra saker , bara lite nepetor för fylle och en lite finare strand iris...

Det var visst den sista fina dagen på ett par veckor idag och jag njöt verkligen. Vi hade stallet idag igen men det är verkligen inget som känns ansträngande så här års när man får njuta av snälla hästar och lagom hårt arbete. Idag var det extra välbehövligt att koppla bort tankarna lite.

Jag fick nämligen frågan om jag kan tänka mig att starta upp ett nytt arbetslag till hösten på andra förskolan i området. Jag hade tyckt att det var lite spännande faktiskt och personalen där är väldigt trevlig. Frågan är bara om det går att göra det bra på 60 % och när man har hjärtat och huvudet i digitalkompetens utbildning? Jag är lite rädd att det blir ännu ett splittrat år och att jag får driva för hårt på två platser...Jag lovade att tänka på det tills imorgon men jag tror jag behöver mer betänketid Jag var ju så laddad för vår omorganisation och såg fram emot detta till hösten. Samtidigt som det kanske är dags att prova en ny arbetsplats trots att jag trivs så bra där jag är...Varför måste jag få den frågan nu??? Igen? SÅ jobbigt att behöva tänka tänker jag.

jäkla plugg...

Jag svär härmed att inte på väldigt länge komma på mig med att läsa en enda universitets kurs igen...på väldigt länge alltså...idag satt jag fem timmar på en solig och varm altan med datorn i knät och skrev min projektbeskrivning med bilder från filmen och hänvisningar till litteraturen. Svetten rann nerför ryggen och huvudet värkte av ansträngningen. JAg tror det blir hyfsat bra det med...I veckan ska jag bara rita mitt storyboard, ni vet det där som man gör innan man börjar filma? Jag gör det efter, det blir sketabra för då blir det inga avvikelser:)

När jag var klar åkte jag till stallet för att rida. Nattis skulle med en kompis till Flatholmen vart det nu ligger så jag fick min  tredje stalldag i strålande sol och högsommar värme. Jag hade huvudvärk redan innan så det blev en skritttur i skogen och sen en halvtimme på banan. Han var betydligt piggare än jag men mycket svettigare efteråt. Gillar verkligen min ponny och börjar få lite ångest över att han ska tillbaka om två veckor. Tänk om han inte trivs? Tänk om de elaka läger flickorna drar honom i svansen?...

Väl hemma blev det en dusch, ett glas rött och fram med grillen. En härlig avslutning på dagen tycker jag...

sommarvärme...

Det är underbart med sommar. De sista dagarna har jag njutit av värmen hela kvällarna. Tyvärr har det inneburit att jag fått sitta och jobba på senkvällarna men kronisk trötthet som resultat. Idag hade vi stängningsdag vilket innebär att man får jobba extra mycket. Istället för ledig fredag har jag jobbar nio timmar inomhus. Tänk jag hade kunnat ligga på stranden och solat hela dagen. Skönt att tänka på hur mycket den solsvedan hade plågat mig i natt. Vi hade IT och pedagogisk mässa idag och vi redovisade projektet för alla kollegor. En del arbeten var helt otroligt fantastiska, alla var godkända...

Själv utmanade jag mig själv lite mer än jag var bekväm med. Jag visade min examinations uppgift. Så nu är den klar och offentlig...jag är faktiskt väldigt nöjd med den. Idag tittade jag inte, bara lyssnade och det flyter på utan konstiga klipp. Den fick beröm också av kollegorna vilket var en lättnad. Inte för att jag tror att någon skulle säga att det var dåligt, men det är liiite läskigt ändå. Hela dagen blev väldigt lyckad men jag är helt utpumpad.

Lite eftersnack...

Nu ska jag bara skriva ihop en projekt redovisning och skicka in storyboarden redovisningen och filmen. Sen skulle man tro att man var klar. Det är man inte... Nu inser jag att jag borde ha köpt den där dyra boken om att lära genom att skriva för jag förstår inte de två sista uppgifterna. Det är bara två små A4 kvar men det känns som om det är det svåraste av allt. Utvärdera nyckelbegreppen kring processmålen i relation till kursplanen och ditt eget lärande...ehhh (se sidan 32 i skriva för att lära...) ups.

Till de goda sakerna hör möjligheten att sitta ute på altanen under myggnätet som på något märkligt sätt har mygg på insidan (ska man stänga dragkedjan? JAhaaa) och njuta av syrendoften. Katten har precis krupit upp i knät och förvandlat de fina svarta kuddarna till svartvita dito men jag har inte hjärta att slänga ner honom.

Imorgon ska jag rida igen. I tisdags var det lektion som gick sådär. Varmt svettigt och utan stigbyglar. Väldigt roligt var det. I går valde jag att rida sent, efter maten ocjh det var helt underbart! Skuggan låg över hela paddocken och koltrasterna gör ridningen till en fröjd. Dessutom gick han riktigt bra...Det känns väldigt roligt att lämna tillbaka en ponny som ser så trevligt ut. Kanske att det inte syns så stor skillnad men den känns verkligen:)

FEL...

Absolut helt fel idag hela tiden...kortfattat, DATORSTRUL.

Jag har sjukt mycket att göra just nu och gårdagens väder lockade tyvärr inte till arbetslust. Jo föresten jag jobbade hela dagen, i trädgården. Och det är så fint nu. Allt ogräs borta, ny jord i alla rabatter, sådderna klara och på plats under dubbla fiberdukar i växthuset. Vi fick fontän på plats med nu belysning i och köpte 15 stora betongstenar för vår grillplats. Jag tvättade grus som blivit uppblandat med sågspån efter en olycklig läcka av pellets i vintras och övertalade Sonen att klippa gräset och Dottern att dra upp ogräs ur grusgångarna. Det var skönt att gå in efter grillningen på kvällen och fortsätta med Datorjobbandet. Det gick ju ganska bra, jag ska göra en presentation om ITverktyg på fredag och arbetsdagarna räcker inte till för sånt där som är utöver. Söndag kväll är ju bra att jobba på istället, fast inte när solen skiner.

På jobbet idag fortsatte jobbandet, vi ska nämligen också ha en liten utställning på fredag. Och jag skulle snabbt slänga ihop något fint på planeringen idag. Tre kollegor av tre möjliga var borta idag så jag var lite stressad över att hinna rodda allt. Jag öppnar datorn för att upptäcka att de inte la tillbaka programmen när de rensade för virus förra veckan, alltså inget office...Ok ska skriva ut lite lappar från skolorna till föräldrarna istället. Upptäcker att skrivarna är av installerade också så jag får lägga en halvtimme på att söka drivrutiner och fixa det. På rasten får jag låna grannavdelningens dator och lyckas få till en halv presentation...sen hinner jag inte mer.

Jag kommer hem och tänker att jag ska fixa lite med min film för skolan, den har inlämning den 3 juni. jag upptäcker då att jag importerat mina filer till datorn så iMovie kan inte hitta intervjuerna som är själva grunden för filmen. Skit!!!! nu sitter jag och försöker hitta en lösning för att få tillbaka filmerna i ipadden...det verkar svårt för hittills har jag inte hittat en lösning...

Så nu försöker jag ladda ner ett filmredigerings program som heter pinnacle och då avbryts min nerladdning! SKriii. Sista försöket sker nu via en inte helt känd sida så vi får se om det är ur askan i elden...

Förövrigt lever liket som man säger och som tur var hade vi en varm skön sommar dag. Vi hade stallet, Dottern red och var lite orolig för åskan mullrade på avstånd, medan jag fick slita i värmen...det som var tur idag var att jag han få in den sista ponnyn genom stalldörren precis när åskan och skurarna bröt ut...pwuu

åska

Dagens underdrift faktiskt trots att det bara var ett åskslag eller vad det nu heter. Vart den slog ner vet jag inte men här var det ett par tiondels sekunder mellan blixtsken och bombknall innan mullret kom. Smällen måste ha varit från ett marknerslag. Jag trodde faktiskt att rutorna skulle spricka för de skar liksom i dem...Strax efter ringde Nattis och sa att hon inte vågade gå ut i hagen. Nej där ska man inte vara när det åskar. Jag fick slänga mig i bilden och åka upp lite tidigare än beräknat. När jag kom dit mötte jag en lite skärrad Dotter och en annan Ryttare som hade valt att genast gå till stallet för ponnyn blev något skärrad...tro f_n det! Det hade gnistrat ur elstängslet, det hade liksom fräst när elen gick igenom... Men i hagen stod ponnysarna och åt som ingenting.

Jag slutade tidigt idag och eftersom min plan var att hinna köpa lite mer onödiga saker till altanen skulle Nattis göra allt klart och jag komma upp när det var dags för ridning. Jag var först på rusta och köpte ett par kuddar till soffan och sen på blomsterlandet för att köpa lite växter. Det blev en  palm, ett gräs och några ormbunkar föra att göra känslan mer tropisk. Det lyckades så nu är det bara  taket kvar innan allt är perfekt men redan nu har jag suttit där varje kväll och druckit the.

Jag han inte plantera innan jag fick åka till stallet, men Fabbes hovar och strålar var lite små varma fortfarande så vi körde lite NH träning och barbacka i repgrimma med westerntyglar. Ja vi och vi...jag skulle ju aldrig sitta barbacka på en ponny utan kontrollmedel i form av ett bett i munnen att bromsa med. Mitt kontrollbehov är totalt. Dotterns uppgift här i livet är att testa vad som funkar innan jag vågar prova:) Det märktes att Hon tränat med honom för det gick väldigt bra, jag lärde mig faktiskt ett och annat av henne idag. Så snart är den tiden passé då ens barn såg upp till sin lilla mamma med beundran. Tur man jobbar på förskolan och har lite lånebarn som kan glädja en då.

Idag fick jag världens goaste kommentar av en liten flicka som gått länge hos oss. Vi pratade om sveriges starkaste man och om man blir lika stark om man heter som honom. Jag sa att jag nog kunde tänka mig att heta Anja Person då efter som hon verkar både stark och snäll och väldigt duktig..."Fast Annkin, du behöver ju inte vara en bra skidåkare...du är ju en så bra fröken och det är inte alla som är det...alla är ju bra på olika saker"
Tack Pussen för det, ska tänka på det varje gång det skiter sig i livet...livsvisdom av hög kaliber och alldeles gratis och från hjärtat menad. Man kan bara var lycklig då....

produktiv söndag...

Sov ut riktigt länge i morse vilken jag tror var mer välbehövligt än jag inbillat mig. Solen sken faktiskt idag så jag åt snabbt frukost innan jag drog på mig mina blommiga arbetsbyxor och tog tag i trädgårdsarbetet. JAg ligger lite efter med den mesta men i år har jag faktiskt övertaget över ogräs och skit. Det är bara maskrosorna som vinner kampen som vanligt...och kirskålen. Så mycket rabatter det finns att rensa! Jag fick planterat purjolöken och en pion som jag köpte igår. Mot bättre vetande slog jag till på ett fikonträd också. Hoppas att det kan överleva i växthuset. Det blir planterat i juni när risken för nattfrost äntligen är över. Det står gurkor, tomater och squars under dubbla fiberdukar och väntar på plantering därinne nu.

Under glasen i kallbänken har redan salladen grott och jag har ett par riktigt gängliga bönor som väntar på sommarvärme. Vi behöver klippa gräset men det är ju lite blött efter veckans regnoväder...det märktes när jag rensade ogräs också faktiskt, maskkrosorna kommer upp med sina rötter:)

Efter lunch lyckades jag tillslut kasta ut hela familjen ur huset för att kunna spela in mitt radioprogram. Jag klarar bara inte av att prata in massa knepigheter när folk lyssnar. Uppgiften är att göra ett radioprogram med vinjett musik, effekter reportage och en intervju av sig själv... för att vara väl godkänd krävs dessutom en personlig och trevlig radioröst! Hur kan det vara ett krav i en skoluppgift?  Nu är det i varje fall klart och jag lurade mig själv genom att tala in frågorna först och sen svaren. När man klippt i hop det låter det faktiskt bättre än man skulle tro. Fast hur man kan göra ett underhållande program om pedagogisk dokumentation det veta bara fåglarna...skulle bli lite fånigt om man skojar och sen skrattar år sitt eget skämt...( hahaha du är för roligt du annkin!)

Resultatet blev i varje fall tillräckligt bra för att jag snabbt skulle kunna skicka i väg det, så nu ska jag ta ett glas rött och ställa mig vid grillen! Trots att solen gått i moln...så det så!