weekend

Det var en småstressig fredag innan vi kom i väg till Bokenäs för minisemester med familjen. Jag körde för Maken hade jobbat hela dagen, som om inte lasta och köra transport kan räknas som jobb...Det var väl helt ok förstås för jag gillar att köra bil. Fast när vi kom till IKEA så kröp trafiken i 10 km/h ända till Uddevalla! Jag var inte helt glad när vi kom fram. Dessutom vräkte regnet ner så utsikterna för en mysig helg såg inte så stora ut. Det vände efter middag och lite rödvin i gott sällskap.

När vi vaknade på lördagen var vädret faktiskt mer på vår sida än man vågat hoppas på. Vi beslöt att åka till Lysekil och titta på fiskar i havets hus eftersom alla utom Maken ville det. Maken köpte istället böcker och sparade på så vis familjens inkomster med 110 kronor...Minus böckerna då som säkert kostade betydligt mycket mer när jag tänker efter.

Vi åt lunch på en billig pizzeria av gatuköks klass innan hälften av storfamiljen satte sig på torget för att ta en öl...vi andra promenerade runt i sol och vind och hade en riktigt mysig dag. Nattis tittade på Sonens Flickvän och sa att nu är du med i vår familj bara så du vet! Vi är en storfamilj mamma!!! Det är ok jag ville ju ha många barn en gång i tiden  och en trevlig, söt och skötsam tonårs dotter är ju inte fel ( jag misstänker att skötsamheten kommer när man inte är i sin egen familj...)

Till Middag åt jag typ ett kilo räkor, rökta och vanliga kokta, så jag känner verkligen att jag varit vid kusten på semester. Mycket skratt har det varit och lite åter hämtning också.

Fast roligast var nog att ta årets bästa bild...!

lite sorg i hjärtat...

Vi gjorde Fabian väldigt snygg, borstade och glans spreyade, redde ut man och svans. Vi till och med smorde hovarna med hovsalva...Nattis ville rida en sista gång och eftersom tiden inte var knapp och solen strålade fick hon en kort tur i trav och galopp i paddocken och en minitur i skogen innan det var dags.

Vi lastar så snabbt och smidigt och sen körde vi till Ranchen. Jag var lite osäker på vägen men Nattis var en perfekt kartläsare. Trots att vägen slingrade kom vi fram utan missöden. Inga punkteringar att byta på en slingrande landsväg med häst i transporten heller! Tack och lov för de små sakerna i livet...

Björn på ranchen och hans Dotter? var väldigt imponerade över honom. Det är inte samma häst! Han ser helt annorlunda ut...så fantastiskt fin han är...och tänk om vi fick tillbaka alla hästar i det skicket!!! Och vist är han fin nu även om de kanske över drev lite...Det är i varje fall kul att kunna känna sig stolt. De frågade mycket om hur vi ridit, fodrat och annat. Manen ska få vara kvar det svor de på och svansen var så tjock tyckte de.( själv tycker jag den blivit lite tunn sen han trampade av sig en bit) Han ska få byta bett till ett eggbett, tredelat om han gillar det och Björn tyckte att han skulle gå med lite mer avancerade ryttare så han inte tappar allt... Till och med Nattis tyckte det kändes skönt att lämna honom när de verkade bry sig så mycket...lite kniper det ju i hjärteroten men några tårar blev det inte.

                                                                               










Väl hemma parkerade jag transporten på två minuter och städade ut den lite innan vi skyndade hem för att packa för en helg tripp till Bokenäset med syrran och Mamsen. Nu väntar jag på att Huvudvärks tabletten ska värka innan jag åker:)

sista dagen med Fabian

Åh vilken underbar dag det blev. På jobbet i morse vräkte regnet ner och jag tänkte att det blir en trist avslutning på årets häst säsong. Men ack så fel det var...när jag jobbat färdigt, en dag som förövrigt gjorde mig mer frågande än klar i tanken trots flera möten och massor av kramar:) men IT-arbetet nästa termin blir lite klarare och mer välorganiserat och det känns bra även om det innebär att jag inte kommer att ha några lediga dagar alls framöver...

Men tillbaks till dagens höjdpunkt Lektion i Lexby paddock för Lisa Någotjagintemins i centrerad ridning. Det måste ha varit årets höjdpunkt för Fabian. 50 minuters lektion i två gångarter, halt och skritt på lång tygel...värt var ända krona, åtminstone om en enda sak fastnar i huvudet och kroppen. Vi pratade i fem minuter och sen bad hon mig skritta runt lite och svänga på måfå i 3-4 minuter. Då stod hon stilla med huvudet på sne och sen började hon...total genomgång av sitsens svagheter och styrkor och verkligen klockrent. Mitt högra ben vill inte sammarbeta. Så var det med det.

Det är verkligen intressant att bli så granskad och jag är väldigt imponerad! Överkroppen är helt ok, jag sitter i balans rakt över hästen och i lod. Skönt att veta att det funkar på en stillastående häst i varje fall. Där emot är höger fotled lite spänd och hälen djupare än vänster. Underskänkeln ligger två tre cm för långt fram i förhållande till stigläder och lodrät sits men det var till stor del sadeln trodde hon...

Sen började övningarna. Jag red rakt fram och hon gick bakom och uppmuntrade till olika visualiserings övningar för att få in "KÄNSLAN"
-Tänk dig att hälsenan är ett gummiband
-Tänk dig att lårbenet ligger på en skena och glider en cm ner mot marken
-Tänk dig att din knäskål strävar mot marken
-Tänk att du är en vattenstråle som möter sadeln i en jämn stråle och sen följer hästens runda form...nu är vattnet ljummet..

 

Det var verkligen väldigt roligt och rätt som det är känner jag i hela kroppen att något händer...Det måste jag göra om helt enkelt.

Sen var det ju bara att lasta och köra hem igen. Tänk att det känns så lätt nu mera! Inte ens att backa och parkera är så krångligt...

Jonte mötte oss i stallet och vi hjälptes åt att tvätta och bada Fabbe inför morgondagens återlämnande. Vi hade svårt att skiljas idag så vi blev kvar ända fram till efter nio. Vi tog lite fina bilder och myste tills knotten jagade in oss, inte ens Fabian ville beta längre. I morgon ska vi åka upp tidigt till stallet och ta en sista barbacka tur innan vi lastar och åker till Ranchen med honom...Det känns lite sorgligt att inte ha häst på hela sommaren men i augusti kommer han hem igen

Ullared

En sån lång och trolig dag det blev igår:)

Jag Nattis och Sussie åkte efter lunch till Ullared för att shoppa loss. Jag har sparat lite som jag spenderade med glädje i går. Det blir ju alltid lite pengar hur lite man än tänker sig göra av med av nån konstig anledning. Det var främst hästsaker jag skulle kolla på såklart men det blev inte så mycket som jag tänkt. Sist vi var där köpte jag jättefina ridskor till nattis men de var slut så klart...Det blev ett regntäcke i duvblått, ett svart träns nya gummityglar och ett rakt bett med eggringar till Fabian. Det var det jag åkte dit för så jag är väldigt nöjd . Sen råkade jag köpa nytt dressyrspö, röda fleecelindor, fästingplockare, sadeltvål, håltång och massor av pippilångstrump färgade ridstrumpor och en matchande tröja...till mig och svart tröja till Nattis...och det var bara första kvarten:)

Som sagt det är dyrt att ligga på topp och det blir inte billigare av att Dottern säger att den var ju fin....om allt i affären utom möjligen avslutningskläder till sig själv...Man får tigga och be för att få köpa henne något. (nej tack den behöver jag inte....) Blev tillslut en svart och en grå  t-shirt. Sonen är det tvärt om med...betalar du? Ja tack den var fin....

Jag fick med mig en onepiece som jag inte behöver och en dyr regnjacka som kommer göra sommaren betydligt roligare:) En hel del anat småplock till både barn make och mig själv halkade förstås ner i korgen så jag fick ägna några timmar i går åt att räkna ut hur mycket pengar jag sparat genom att inte köpa annat jag egentligen velat ha, tex den där fina lila regnkappan för 1500...som jag inte köpte! Det var väl bra?

Vi tog en kort tur till stallet mitt på dagen och provade allt och det satt perfekt. Nattis provred i tränset och jag upphör inte att förvånas när jag ser henne barbacka. Det ser så lätt och totalt avslappnat ut. Varje gång jag försöker halkar jag fram och åt sidorna...Men hon är diplomatisk mitt barn...Men det ser ju bra ut när du har sadel, då är du fortfarande bättre än mig...

Inte länge till...inte länge till...

Klar till slut

Nu är jag äntligen klar med alla uppgifterna i kursen. Det är bara att luta sig tillbaka och vänta på att få omdömet eller utdömet.. det som kommer först. Att det ska vara så svårt att förstå vad man ska göra? Tillslut insåg jag att jag kunde ägna ett helt liv åt att försöka förstå uppgiften och aldrig bli klar. Det var bara att ta tjuren vid hornet. Så efter ett par timmar hade jag lyckats formulera fyra nyckelbegrepp (ord i fetstil i en femradig text om saker jag redan skrivit...många gånger) och sen en långt babblande om vad jag kan nu som jag inte kunde tidigare och hur användbart det kommer att vara i min framtida lärargärning...Sen läste jag igenom det och insåg att jag trots allt var ganska nöjd, jag tror att det till och med kan lura den mest kritiska professor att tro att där står något vettigt. Nåväl det var ju en reflektions uppgift som jag förstod det och texten är verkligen full av reflektioner...

No more!

Efter att ha tryckt på skicka knappen känner jag mig helt klar med den här kursen. Jag ser fram emot att kunna säga att jag har 15 högskolepoäng ytterligare och visst har jag lärt mig lite. Och jobbat väldigt hårt så jag åkte till MQ och köpte mig en snygg tröja jag inte behöver och ett par fina örhängen som jag inte heller behöver. Jag kom dessutom hem med fyra nya pocket böcker av tvivelaktigt innehåll. Inget lärande där så långt ögat når... Jag tänker sannerligen inte lära mig ett endaste dugg på flera veckor. Kanske att jag ska läsa den ena boken lite noggrannare en gång till bara för den var lite svårtolkad och jag har svårt att utveckla mitt tänkande under stress.... men bara kanske om jag känner för det.

Jag var i varje fall väl godkänd på mitt radioprogram också så nu är det bara tre uppgifter som ska rättas och det tar säkert lite tid för responsen är inte blixtsnabb när man läser på distans. Nästa gång blir det nog Göteborgs universitet...om det blir något alls vill säga!

Glad.

Idag var det sista examinations tillfället för kursen och lunchen var lika fantastisk som igår. Jag är verkligen glad och tacksam över att få förmånen till ett så spännande uppdrag men så fantastiskt generösa och trevliga kursdeltagare. Partille är bäst!

Idag fick jag också lite tydligare bild av vad jag ska göra efter hösten. En kollega vet jag om och det är inte en helt ny avdelning utan en som jag känner till och ser fram emot att få börja på. Det känns riktigt, riktigt bra idag!  Dessutom fick vi ett varmt välkomnande av två nya kollegor på huset och det känns ju också väldigt bra. Jag är så glad idag och även om det är nervöst att komma till ett nytt ställe som man inte känner till så väl är det också spännande. Den stora fördelen är att jag vet att det är fullt av duktig personal som jag kan få stöd av på huset och avdelningen. Och tur att det finns ett par veckor innan semestern så man kanske kan hinna dit och sätta sig in i allt som är nytt och kanske lära känna alla lite...

I går lyckades jag ägna två timmar i telefonen istället för att skriva färdigt om mina nyckelbegrepp utifrån litteratur och kursmål...Uppgiften är så kryptiskt formulerad att att man antagligen borde gått en kurs i språk kunskap för att förstå vad jag ska göra. Undrar om det finns en särskild nivå i Dantes inferno för dem som formulerar kursmål? Någonstans under den sjunde cirkeln kanske? Jag ska aldrig plugga igen...på ett år i varje fall:)

Nu ska jag åka till stallet och tömköra lite bara för att det är roligt inte för att det behövs sen ska jag ringa min Älskade syster som kom till Sverige i går för några veckors semester. jag saknar henne så mycket så jag hoppas vi ses väldigt snart...Imorgon vet jag att vi ses och det ska bli väldigt kul:)

examinationer

Nu är det verkligen examinationer till höger och vänster! Idag var det min torsdagsgrupp i digitalkompetens som stod för innehållet. Massor av fina arbeten som visar på den pedagogiska mångfalden i kommunen. Vi åt lunch på slottet och det var verkligen en fin miljö att få äta sin lunch på...lite skillnad från vardagsluncherna på förskolan. Efter att Ulf hade tackat alla deltagarna reste sig en i gänget och tackade mig med present och allt! det hör inte till vanligheterna. Dessutom riktigt fina presenter.... Två armband, ett i skin och ett med orange stenar! Helt i min stil så det kändes som om det var mycket eftertanke i det. Gud vad glad man blir av så mycket fint beröm som kom fram. Då är det riktigt kul att anstränga sig.

Jag fick även väldigt positiv feedback från Ulf om förflyttningen till den andra förskolan. Idag känns det riktigt spännande även om jag bävar för att berätta för barn och föräldrar... Hoppas det blir bra det här nu, det är lite läskigt att börja om på nytt ställer efter så många år och jag är grymt spänd på att få veta vilka jag ska få arbeta tillsammans med.

I morgon är det sista gruppens examination och jag hoppas det blir lika bra som idag. Själv har jag bara en fesen liten uppgift kvar att skicka in till min kurs. Processmål och nyckelbegrepp var det...och eget lärande...sen är det bara att sitta bak och hoppas att man är godkänd då så man inte behöver komplettera det hela längre fram. Fast jag skulle bli väldigt förvånad om inte uppgifterna är det. Den sista reflektions uppgiften kanske är ett gränsfall så full av floskler som det blir när man ska skriva kortfattat och reflekterade:)

Dottern red det sista riktiga passet på Fabian idag och det såg ut att vara jobbigt. Han gick jättefint, till och med i dressyrform till och från. Nästa åt kommer det förhoppningsvis gå fortare att få honom i form efter sommaren för grundkondisen måste vara minst 20 ggr bättre än när han kom. Synd att man inte kan säga detsamma om mig...

Nu behöver jag ta tag i den där uppgiften som jag säger att jag sitter och skriver just nu medan Maken lagar mat för fjärde gången denna vecka...Får jag bara dit ett par ord så är det en legitim täckmantel...