Om mig

Mitt foto
Sweden
Tänk om man kunde göra allt det man ville? Tänk om det fanns tid? Livet mitt i livet kan ibland trava på så man glömmer att det är just detta ögonblick som är livet...Jag vill försöka fånga drömmarna i livet och hålla dem levande, om inte annat bara för idag...

måndag 29 oktober 2012

födelsedag

Så fyllde äldste sonen 17...oj vad tiden går. Det är här man inte lägger upp söta bebis bilder på barnet i fråga om man är en god moder. Eftersom jag jobbade sent i dag, fadern är i USA och sonen själv fick gå och köpa tårta ligger jag på stort minus så det blir inga bebis kort...

Han fick dessutom förbereda middagen för familjen så det var väl inte den bästa av födelsedagar. Jag hoppas han håller mig tillgodo att ajg inte sjöng en födelsedagssång när flickvännen hörde på:) 

Vi var på Arken konferens idag med jobbet. Riktigt bra möten och sen en skön stund i spa-avdelninggen innan vi åkte hem. Vet inte om det gav tillräckligt men jag fick absolut mersmak.

Nu sitter jag här och njuter av att jag var tvungen att jobba hela dagen i stället för att rida i morse. Bor du i Göteborg vet du varför...storm och regn gör ingen glad. Dessutom har pålle tappat en sko och hovis kommer inte förrän på onsdag. Helt enkelt tur i oturen...

söndag 28 oktober 2012

jösses vad fort det går...

Helgen är redan slut och jag kan knappt minnas att den börjat. Lördagen blev underbar i all sin enkelhet. Upp till stallet och red ut Med Kajsa som fick låna Fabian i utbyte mot sin lilla C-ponny Piccolina. Jag kände mig faktiskt inte alls så stor som man skulle tro. Kajsa gick omkull i veckan och ville gärna komma ut på en häst som är säker på hovarna...det gick bra, söt liten ponny som strosade på som hon skulle. Kajsa var också nöjd. Longerade även en C-ponny vars matte är på semester...Sen var jag hem till mamsen där Jonte fick hjälpa till att fixa vinterförvaring till trädgårdsmöblerna.

På hemvägen stannade vi för att storhandla. Tur att barnen var med. Det går bra så länge vi är i grönsaksdisken. Allt ser gott och användbart ut. Sen kommer kött disken...jag vill ha små dyra biffar som säljes i en förpackning med örter instoppade...gröna örter i paketet också, helt oemotståndligt men inte särskilt kostnads effektivt. Jonte fixade det hela genom att raskt gå i väg med kundvagnen och plocka i sånt som pappa skulle köpt medan jag stod och tittade på pålägg. Det slutade med att vi fick betala 1500 kr och fick tillräckligt med grönsaker och bönor med oss för att kunna leva vegetariskt en vecka eller två. Sen inser jag att man kanske ska kolla frysen först för nu är den full med samma brödkusar som alltid. Och tomaterna som Nattis ville köpa och jag plockade ur med hänvisning till alla som låg hemma och mognade? självklar var de ruttna eller omogna så i dag blev det Tacos utan tomater...

Vi åt revbensspjäll och potatissallad och såg på en film innan vi la oss och kom i håg att ställa om klockan!

Idag var det soligt och skönt i stallet. Kallt som attan men en riktigt vacker höstdag. Nattis red barbacka och jag longerade HerrMan idag med. Söt liten ponny som de gärna vill att jag ska provrida nån gång så vi kan hjälpas åt att rida om det behövs. Har dock hört att han bockar en del den lille killen så vi får se om jag vågar mig på det;)

Vi tog en promenad till åkern och fotade lite höstbilder i solen, de blev så bra så jag får lägga upp några här. vet inte vem som är vackrast dottern eller ponnyn...troligen båda på sitt sätt!

Gott om tid fanns det idag på grund av tidsomställningen så vi har hunnit städa hela huset, tvätta tre tvättar och ätit Tacos. Nu ska jag njuta av ett avsnitt Rebus innan jag somnar. Trevlig vecka på er!




fredag 26 oktober 2012

nu blev det natten!

Strömmen gick igår klockan ett på dan ungefär och kom tillbaka tre i natt. Jag stod och höll kurs när det hände men kommunhuset har ju egen reserv agregator eller vad det heter så vi förstod inte riktigt vidden av avbrottet. Den insikten kom nån gång när jag mockade sju boxar i falnande solljus och ficklampssken...Hur illa det var slog mig när jag insåg att  vattnet till stallet pumpas upp ur egen brunn= inget vatten till sju törstiga hästar. Som tur kom Britt hem och vi hjälptes åt att hiva upp på bonne sätt direkt ur brunnen och bar. Hästar dricker en hel del, om ni undrar.

Nattis trodde att jordens undergång var nära. När vi först fick strömavbrott och sen alla telefoner la av, det började hagla var det inta att man undrade... sen så tog stormen i och blåste alla löv av träden samtidigt så vi stod i ett lövfall innan den växlade över till snö som i en Dickens klassiker och det började att åska! På fullt allvar, allt inom loppet av 30 minuter...innan det blev mörkt han solen skina en stund också.

Ridningen gick bra för Nattis dock. Hon fick hoppat en hel del och Fabbe blev så taggad att han både bockade och drog en kortsida:) Vi tog in hästarna innan det blev mörkt så de kom in tidigt, redan klockan sex. Efter stallet var det otroligt skönt att åka hem till mamma och få duscha och äta en förstaklassig middag som hon slängde ihop för vår skull! Gulle dig som man säger, det gjorde dagen uthärdlig för om jag hade behövt lägga mig i svettig hästdoft utan mat hade jag inte varit glad.

Idag var det varmt och skönt i huset igen. Alla lampor var släckta och larmet avstängt så vi slapp vakna till kaos mitt i natten när elen kom tillbaka. Dessutom startade pannan av sig självt så jag hade varmvatten i morse.

 Jobbet var väldigt kul. Första dagen i barngrupp på tre veckor och barnen var jätte glada att jag var tillbaka. Massor och massor av kramar och knäsittande så det var lugnt och skönt. Ändå känner jag mig helt urtrött.

Nu ska jag åka hem och äta middag hos Miriam. Det blir en kort sväng för Nattis blir ensam och efter gårdagens katastrof känsla är hon inte alltför sugen på det. Jag får ta bilen och vara lite hälsosam helt enkelt.

onsdag 24 oktober 2012

Tomt...

Efter ett helt otroligt trevlig alpuppdrag känns det tomt...vi höll hela vägen in i mål faktiskt. Återkopplingsmötes gick så himla bra att jag nästan ryser. Hela gruppen var så otroligt proffsig, det är nästan så man inte riktigt fattar det. Vi hade ordnat det så fint med fika och vackra dukar och arbetslaget blev så glada. Nu känns det liksom som
om man förlorat en bästa vän på något sätt. I tre veckor har vi samarbetat och lärt så mycket av varandra. Ett sånt privilegium att ha fått vara i samma rum som dessa kloka fantastiska kvinnor. Och nu är det alltså slut. Även om vi kommer att träffad i olika sammanhang så blir det inte på samma sätt som när man formar en arbeta grupp utifrån de förutsättningarna som alp innebär. Så tacksam för det upplevelsen. Och det är så skönt att vardagen är tillbaka.

Efter jobbet blev det rester till lunch och sen en tur till hööks där jag fick bytt ett par skor i fel storlek. De jag ville ha fanns inte i rätt storlek men jag hadde tittat på ett par som gick att rida i och de fanns i storlek. Nattis blev väldigt glad för de vart ännu skönare än de första.

Tillslut kom jag till stallet. Jag skulle verkligen kunna skriva hur mycket som
helst om hur underbart det är. Fabian är så fin i sin nya klippning även om det tar en halv timme att borsta fram olerig päls. Jag la fram bommar i dag med och galopperade. Eftersom jag misstänker att jag är den absolut ende som är intresserad avslutar jag där...men jag var lycklig och Fabbe var glad men mina magmuskler har lite att klaga på efter en timme och en kvarts harvande . Kvällen bjöd utöver detta på vacker solnedgång, och sonen bjöd på lax med broccoli, paprika och citron. Jag slängde utöver det fram lite feta ost och ett glas rött. Livet är nästintill perfekt i bland!

tisdag 23 oktober 2012

Redovisningsdag

Kursen "förskoleutveckling och ledarskap i en digital tidsålder" är avslutad och ännu ett diplom att hänga på väggen i handen. Nu hänger jag inte mina diplom på väggen längre då alltför många av mina utbildningar har varit diplomutbildningar. Nackdelen med dessa är att väggen snabbt blir full av blåvita diplom (varför är majoriteten av alla diplom blåvita?) och man framstår snart som en amerikansk liten professor av något slag...man behöver helt klart investera i lädersoffor i oxblodsrött och små konjaksglas för att stilen ska kännas äkta...

Vår presentation kändes riktigt bra även om vi fick en liten härligt provocerande kommenter av självaste Troed Troedsson som tyckte att vi (jag ) inte borde uttrycka mig ursäktande kring IKT. Jag sa (och säger nog ofta) att verktygen ska finnas med som en självklarhet i verksamheten för att i nästa andetag säga att de inte är ett självändamål att de finns där. Fast det är det enligt Troed. Vi säger ju inte samma sak om barns språk, att vi lär barn språk för att de ska kunna prata om sin semester när de är vuxna, det är ju en självklarhet, varför är inte IKT en självklarhet på samma sätt? (Han viskade senare att vår presentation var mycket bra vid ett par tillfällen så det var nog inte menat som annat än en tankeställare, hoppas jag...)
http://paradigmmaklarna.com/?p=101
om ni blir nyfikna på vem han är...

Utöver att vi själva presenterade vår utvecklingsplan och vision lyssnade vi på flera intressanta presentationer från Kungsbacka. Riktigt god lunch och massa fika ingick också och sen en föreläsning om ledarskap av ovanstående Troed...

Väldigt trött och nöjd med dagen och samarbetet med chefen i går och idag, känns roligt att jobba då.

I morgon ska vi på återkopplingsmöte med ALP så nu ska jag genast ställa om och fundera lite på vad jag ska göra då och förbereda mig lite. På torsdag återgår livet till det normala vilket ska bli både skönt och lite sorgligt...

Jag behöver fixa lite mat till oss men eftersom jag har ätit typ hela dagen är jag inte hungrig och barnen är som vanligt inte hemma...Utan maken i huset är det svårt att motivera sig till stordåd i köket. Även om grönsakssoppa är super gott. Idag tror jag att jag lagar en köttfärsgryta med resterna av kylskåpets alla grönsaker. Den får vi äta i ett par dar innan jag tids nog måste gå till MATAFFÄREN igen. Hoppas vi kan hålla ut till i helgen för jag har inte lust att göra det efter jobbet. Inte innan heller, eller i ärlighetens namn alls...men jag har massor av omogna tomater. Kan man leva på det?

måndag 22 oktober 2012

Solskensdag

Härligt att vakna och det inte smattrar på rutan! Härligt att vakna hyfsat utvilad och utan huvudvärk...man har ju lite perspektiv efter helgen;)

Det var första stallmorgonen på flera veckor och jag njöt av vädret och att sanden i paddocken var fast och inte kvickandsaktig. Jag la fram lite bommar på volten idag och tyckte allt att det gick riktigt ok efter en stund. Det var en älgko som blev på körd vid busshållplatsen bredvid stallet bara en halvtimme innan jag kom. Två små kalvar irrade runt så jag var lite orolig för att de skulle dyka upp när jag red men det gjorde de inte. Lugnaste passet på länge.

Jag blev stående ett tag och tittade på när hästarna galopperade runt i hagen. Hej vilket liv. Fast inte Fabbe han bara äter...

Sen var det snabb lunch innan jag och chefen träffades för att fila ihop vår redovisning till i morgon. Jag är ganska nöjd men skulle kunna fila ytterligare några timmar så klart som vanligt. Jag  var tvungen att åka förbi jobbet på vägen hem och det kändes lite märkligt att komma in efter två veckor. På fredag först är jag tillbaka i verksamheten. Jag har jobbat minst 12 timmar över och ändå känner jag mig som om det varit semester och inte jobb jag varit i väg på...

När jag väl kom hem insåg jag att jag glömt planera för middag! Men som tur är växer det fortfarande lite i trädgården så jag kunde servera grönsaksoppa med linser. Tur barnen gillar soppa!

söndag 21 oktober 2012

söndagssjuka...

Det är inte så ofta det händer att man vaknar med en klassisk söndagssjuka. Men att pimpla whisky till klockan tre på natten har sitt pris. Jag och Dottern var hembjudna på middag till hennes kompis familj. Vi tog för ovanlighetens skull bussen för ett glas vin till maten skulle vi ha, vi vuxna alltså...god mat gott vin god fördrink och som sagt några cl på sentimmarna innebar att bussen hem inte kändes alls lockande. Sov alltså över på en soffa och vaknade med huvudvärk och en lätt skakning i handen. Hoppsan, det var det värt!

Jag red lektion i fredags för Amy och vi fortsatte med sitsträning i regnet. Det är så tråkigt med regnet att jag håller på att bli tokig! Men det gick ju riktigt bra ändå och Fabian var jättefin. Sen var jag ju väldigt trött i kroppen och Nattis och jag hade en underbart mysig kväll hemma. Jag skulle gått ut och ätit med mina gamla kollegor men  den här förkylningen som inte vill bryta ut eller läka ut gjorde mig bara trött och ovillig att vara hemifrån. Vi hyrde Dark Shadows köpte pizza och åt massor av chips: Filmen var verkligen en höjdare! Sen somnade jag typ vid halv tio så det var väl säkert ett bra val att stanna hemma.

I går åkte vi till PartilleRK och red ut igen. Jag promenerar barnen rider. Vi hade sällskap av Camilla på promenaden så det var riktigt,riktigt trevligt. Det regnade en hel del så igen var jag helt genom blöt och kall när jag kom hem. Kanske är det därför jag mår lite små sjukt hela tiden?

Nu skiner solen och det är ganska skönt och varmt men jag ligger under en värmefilt och tycker lite synd om mig själv. Jag borde gå upp och städa lite och kanske gå ut i trädgården. Jag borde ännu mer förbereda mig inför en redovisning på tisdag men jag är bara jättetrött!