Måndag redan?

Vad hände med helgen? Var det någon som stal den kanske? Kanske att det går så fort bara för att man ligger still. Egentligen borde det vara tvärt om ju mer man ligger still desto långsammare går det. Solen lyser idag. Jag vaknade tidigt. Jag skulle vilja säga att det berodde på att jag är så utvilad efter helgen men jag gissar att det var hostan som väckte mig. Maken klagade på att jag hostade hela natten så han inte kunde sova. Än jag då? Va!!!

Det var länge sedan det var så kallt ute också. Minus 15 i natt och fortfarande minus 10 när jag åkte till stallet. Jag skulle ju städa de gemensamma utrymmena i helgen så jag fick börja med det när jag kom upp. Sen borstade jag och myste och funderade på vad jag skulle orka med. Tillslut efter överläggning med mig själv bestämde jag mig för att rida ut. Det blev årets finaste morgon så jag är glad att jag inte lyssnade på mig själv. Visserligen bara 35-40 minuter men alldeles fantastiskt vackert. Solen värmer och när jag var tillbaka i stallet var det redan nollgradigt. Fabian verkade trivas och lufsade på på lång tygel utan att bry sig om något. Lite väl loj faktiskt för rätt som det var höll han på att snubbla rejält för han glömde lyfta på hovarna...jag blev väldigt trött i kroppen av att åka häst idag så det märks att konditionen tagit stryk den här veckan. Jag hoppas det är bättre på onsdag för jag börjar längta efter att rida ordentligt. Nästa vecka ska jag försöka ta med monoman till prk så vi får börja bygga upp konditionen trotts att det är djupfryst ute.

Alla i familjen är på skola eller jobb idag. Jag ska också börja jobba om nån timme. Det är första gången på två veckor som vi är frisk, eller i varje fall friska nog att Jobba allihop. Vårkänslorna spirar verkligen trotsa kylan för nu har solljuset äntligen kommit tillbaka!

Försöker komma igång

Det krävs lite träning efter att ha legat stilla ett par dagar. Det känns som om jag legat sjuk i sängen i en hel vecka men faktum är att jag bara varit i sängen på onsdag och lördag. Resten har jag ju faktiskt jobbat. Igår var jag inte ur sängen mer än för att gå på toa, stoppa i mig en Ipren, hämta mer snytpapper och äta lite rester. Jo jag låg i soffan och tittade på film också.

Det var förhoppningsvis årets förkylning avklarad det. I morse sov jag länge innan jag plågade i mig ett par mackor. Jag tog mig till stallet för att fixa så att det finns kraftfoder i burkarna. Britt ställde upp och tog stallet idag så jag ska ta nästa söndag för henne. Det var verkligen mysigt att vara där igen men redan när jag borstade insåg jag att jag inte skulle orka rida ens i skritt. Jag orkade inte ens tömköra utan satte på ett träns, en täckesgjord och inspänningssnodden så longerade jag istället. Det är svårare att longera än att tömköra. Fabian är ganska lydig och gör det han ska men det är svårt att göra halt med bara en töm. Skönt var det för honom att trava av sig och jag stod stilla i mitten och njöt av solen. Efter en halvtimme var även det tröttande så då åkte jag hem.

Det kändes bättre efter en dusch men energinivån är låg och slemnivån hög. Men det är bättre än igår och det är skönhet för veckan är fullmatad med roligheter. Höjdpunkten är att Lovisa kommer på torsdag så till dess måste alla spår av förkylning var helt borta!

Jag kan inte klaga...

Mest för att ingen förstår vad jag säger när jag försöker kraxa fram mina klagolåtar genom en igentäppt näsa. Hela dagen har jag legat i sängen och snörvlat. Först med huvudvärk och ryggvärk som tack och lov börjat ge med sig. För att ersättas av värsta förkylningen genom tiderna. Minns ni reklamen för nässpray? Den där mannen vadar fram genom ett hav av snytpapper i sitt kontor? Så ser mitt sovrum ut. Och näsan svider såklart. Och så hostar jag och tycker så synd om mig så... Maken skrattar när han ser mig för jag ser för ynklig ut. Sen vidhåller jag att man är frisk så länge som man inte är sjuk...tror det är därför han skrattar för jag ser inte helt frisk ut.

Jag skulle haft stallet idag eller i morgon men lyckades byta bort den till nästa söndag. Jag hade visst helgen också och den fick jag skjuta upp till på måndag men eftersom jag kan vila imorgon också borde jag vara frisk då. Fabian gick i skogen med Thea idag så imorgon kan jag göra som jag vill. Jag längtar efter stallet efter att ha varit borta ett tag så kanske åker jag dit i morgon och myser lite.

Jag har tackat ja till erbjudandet att hyra Fabian även nästa år så han borde få en liten morot eller så för att fira! Vi älskar verkligen den fina lilla ponnyn med fel och brister

Ta slut nån gång...

Fredag kväll och det sista jag vill ha är ett glas rödvin. Hostan är hemsk men eftersom man ska leva som man lär betyder feberfri arbetsdag. Så igår uthärdade jag sex timmar som "pigg och glad" kursledare och en åtta timmars dag i dag som en ganska slak och trött barnpassare. Gjorde inga aspirationer på pedagogiskt ledarskap idag om man säger så.

Solen lyser ute och det är lite vårvinter. Men jag orkar inte ens tänka på att gå utanför dörren. Kursen igår fick jag gå lite tidigare från och Fabbe fick vila. I onsdags red Lisbeth och i morgon har Thea lovat att rida och Britt tar stallet. Tack ock lov att folk ställer upp. För hästen måste ju röra på sig trots att mattarna är sjuka.

Jag har grymt ont i ryggen. Inte sådär "jag har visst överansträngt mig"utan värk. Eftersom jag inte har feber tänker jag att jag är frisk men beter mig som om jag har lunginflammation, för säkerhetsskull. Hör alla, jag tar faktiskt hand om mig nu!

Undrar vad man ska dricka till det här? Om man inte är sugen på vin...

Blä...

Hela familjen verkar ha dragit på sig något. Jonte ska till skolan i morgon idag har han varit helt feberfri. Hoppas det går bra nu för han har inte riktigt råd att missa något. Under den här en och en halv vecka verkar det ha hänt lite i varje fall. Frånvaro varning som ledde till samtal med administratören som ledde till att specialpedagogen ringde idag och verkade förstå allvaret. Hoppas nu de hjälper honom att köpa första året för i andra blir det roligare och lättare har jag förstått.

Maken har ju också varit hemma ett par dagar och Nattis. Hon har hög feber och dålig aptit, troligen influensa också. Han feber och förkylning... Jag mådde som en apa hela dagen i går jobbet. Ägnade största delen åt planering och den andra som landningsbana åt diverse legorymdskepp på golvet.

Jag försökte verkligen men när bara några timmar kvarstod gav jag upp helt och gick hem och lila mig på soffan. Amy hade sett att vi var sjuka och ringde och sa att tisdagens kurs skulle Bli mycket repetition och att vi kunde vara hemma utan att riskera "examen". Tack och lov för klockan åtta var jag i säng. Och naturligtvis var jag inte pigg när klockan ringde fem. Jag intåga tt det var att erkänna sig slafsen och vände mig om och sov vidare till alv nio!

Idag har jag hostat hela dagen men jag är feberfri. Jag har till och med jobbar lite med nätverket och tagit i kapp det jag inte hunnit att förbereda kursen. Fyra timmar aktivt arbete på sin sjukskrivning. Den första sen 2011 dessutom. Jag är lite sur att jag stannade hemma för jag var lite stolt över att aldrig vara sjuk. Fast ibland orkar bara inte kroppen och förhoppningsvis har ett par whisky dödat alla bakterier så jag kan jobba resten av veckan. Faktum är att jag inte ens orkade åka och rida utan ringde upp Lisbeth och bad henne rida Fabian idag så ler frisk är jag nog inte och nu orkar jag inte vara vaken mer, godnatt.

trist veckostart

Igår kväll hade Jonte fortfarande feber och mådde piss. Precis när vi gick och la oss fick han en sån där stor näsblödning igen så vi fick sitta med is och tryck i en halvtimme. Jag hade lite svårt att somna efter det och smög ner ett par gånger bara för att titta till honom lite. När jag vaknade på morgonen kom Nattis in och var yr och efter en kort bekantskap med termometern konstaterades 39 grader. Det var ju bara att ringa in henne sjuk. Och på soffan hittade jag min man också, sjuk...

Bäst att sticka hemifrån fort tänker man då och åker till stallet. Ser fram emot en tur i paddocken. Funderar kort på att utmana ödet och rida ut, eller tömköra men sen tänkte jag på de där fantastiska övergångarna i torsdags och la på dressyrsadeln. Det skulle jag inte gjort för volten var hård och där vi saltade sist hade det blivit vattenpölar som inte runnit bort och nu var de frysta. Det blev mest skritt och lite sitsträning i mikrotrav. 45 minuter kämpade vi på innan jag gav upp och åkte hem. Först förbi tappen för att köpa gräddglass till sjuklingarna och en serietidning.

Ringde till Doktor Gunnar som bekräftade att det var influensa, en av tre stammar som florerar. ca 8-9 dagars hög feber, hosta och halsont...hör av dig om du vill ha hostmedicin och kanske en vaccination...Kanske jag ångrar mig om några dagar för det är ju väldigt smittsamt men just nu tror jag att det är lite sent att komma undan med en spruta. Och faktum kvarstår, jag har inte haft influensa sen jag var 11 år. Kanske dör man om man blir sjuk då? Eller så håller immunförsvarets stolta kämpar uppe fästningarna ännu en gång. I varje fall tänker jag inte känna efter...

Codriving

Fick ett sms i går eftermiddag med en förfrågan om att ta en roadtripp till Motala. Kan man motstå ett sånt erbjudande? Det kan hända att man kan det, men jag gjorde inte det. Istället släppte jag av dottern i stallet redan halv tio så hon fick rida ut med Ronja och HerrMan i solskenet. De hade en skön dag sa hon.

Jag satt i stället i en bil och körde bil i sådär sju timmar. Sussie bjöd på lunch och fika som tack för hjälpen och vi hade väldigt trevligt. Tänk att det kan vara så kul att åka bil fram och tillbaka till en liten hålan mitt ute i skogen. Det var en vacker håla så medan Sussie skrev papper och betalade sin ny häst transport stod jag i vår solen och tittade på takdropp från den K märkta ladugården och tittade på stallets hästar.

Sen åkte vi hem först körde Sussie , sen jag och hela tiden små prat om hästar, jobb och allmänt livsviktigt. Ett lysande sätt att få prata färdigt är visst att stänga in sig i en bil.

Helgen är slut och det enda jag har gjort är att ta dan som den kommer. Inget städat inget flängande utöver shopping i Bäckebol i går då. Ganska avkopplande. Sonen är fortfarande sjuk vilket inte alls underlättar skolarbetet men det blir kanske ännu en vecka hemma. fortfarande 39 grader feber och hosta. Jag tror att det kan ta upp emot tio dar innan influensan är över. Har inte febern gett sig imorgon får jag boka läkartid.

Hoppas vädret fortsätter att hålla i sig för visst känns livet lättare när solen skiner? Hoppas också att resten av familjen håller sig friska. Livet är så mycket enklare då...