Ny fas

Nu känns det att något nytt är på gång. Kramade om ett par barn idag igen för sista gången och en kollega. Just det ena lilla livet där var nära hjärtat kände jag fast det ska man ju inte göra. Känna för dem så där personligt och kärleksfullt antar jag... Fast det är inte så konstigt när man följt familjerna i flera år att det känns när de lämnar. Och att man själv lämnar. Varför ska du sluta fröken? Det är inte lätt att svara på. Men naturligtvis är det för att jag tror det ska bli roligt att prova något nytt.

Jag var på dropin på mitt nya ställe och kände mig lite vilsen. På en främmande gård med små barn jag inte känner. Förskolan är ganska nybyggd och väldigt fräsch. En del är sååå mycket bättre än det jag är van vid medan annat känns mindre och inte lika hemtrevligt. Det saknas ju te.x brandgula fönsterkarmar...bara det ;)  Mitt i allt det där nya och främmande står tack och lov några trevliga tjejer jag träffat förut och min nya kollega känns som om vi känt varandra sen tidigare. Och det känns väldigt bra som om det bara kommer vara att köra igång ett gott samarbete direkt. 

Fast jag kommer sakna det gamla det kommer jag. Min ena kollega frågade om jag hade för avsikt att bli så där sentimental när jag slutar. Det tänker jag. På alla sätt. Jag tror att det är bra med lite vemod faktiskt...

Kvällen har jag använt till att njuta av regn på fönstret och sen spatsera i trädgården i det våta gräset och slåss med mygg om sommarkänsla. Mormors ros blommar mer än någonsin bara för att förstärka  känslan av vemod. Kanske helt rätt känsla så här inför midsommar, årets vemodigaste högtid..

        

    

                                 

                                 

         

Slapp

På två sätt. Slapp åka till stallet, slapp i soffan...vet inte om kombon är så vidare bra. Jobbet var också slappt. Solsken och sommarglada barn är en väldigt bra kombo. Sen kom jag hem och hittade senaste numret av eqipage i brevlådan. Tänkte att jag skulle sitta i solen och slappa en timme eller två och läsa men jag fick ringa några samtal istället. Han bläddra lite innan jag lagade mat. 

Satt i solen och åt med maken, barnen är inte hemma. Borde ta mig i kragen och göra något men jag är slapp slapp slapp! 

Nu ska jag krypa i säng fast klockan inte ens är tio och solen lyser. Med min otur regnar det resten av veckan och jag kommer ångra att jag var så slapp idag. Men somnar jag nu slipper jag tänka på det och nu slapp jag skriva mer...

Måndag

Hästfri, hästlös båda stämmer väl bra...hade alltså sovmorgon och åt sen sommarlovsfrukost med Nattis. Jag läste tidningen och så hittade vi tillslut en glassmaskin som verkade bra. Ringde runt och hittade ett sista skyltex. i Mölnlycke. Bäst i test flera år i rad men nu bar den på utgång så vi fick köpa den för 600 istället för 750kr vilket känds som en god affär. De lade undan den för oss och sen åkte vi direkt dit. Ganska nöjd var jag och Nattis var jättenöjd! Hon har kämpat på bra med mattelektionerna så hon förtjänade den. Jag förtjänade att stanna på gardencenter och löpa mig en chokladblomma och några lavendel. Köpte en blomma till vår granne Eva som ställt upp och ordnat med att sprida och hålla ögonen öppna efter folk på gatan som inte har här att göra. Det har varit ett stort stöd att känna att grannarna bryr sig och att man skulle vara välkommen om man var tvungen att fly. Det var ju skönt att vi inte har behövt göra det.

Sen kom jag på att jag hade ett möte och var tvungen att äta en varmakoppensoppa i bilen till lunch. Jag kan inte påstå att min aptit är så bra för tillfället men det var kanske i sämsta laget? 

Att inte ha några planer varje dag gör mig lite förvirrad. Inte lätt att komma ihåg när man börjar jobba när man bryter rutiner. Men på plus sidan ligger att jag spontant kunde säga att jag följer med när Eva på jobbet frågade om jag skulle till Maddes fötter på invigning. Det var väldigt trevligt och kul att det verkar gå vägen för min gamle Goa kollega Madde. Fick köpt mig en go fotkräm också så jag kan ta hand om mig lite en dag när tiden räcker till. Kanske nästa vecka eller så... 

Såg på väderleken att torsdagen kommer bli fantastisk och jag ska ju inte till stallet utan kan gå hem! Skönt att inte ha häst just då kanske. Sen ska det ju egna som fasen på midsommar så man borde kanske byta dag att fira på? Undrar om någon skulle komma hit på fel dag bara för att vädret är bättre? Kanske syrran? Åh vad jag längtar efter dig!!! Kom snart....

Lugnare vatten i sikte?

Vi hoppas det i varje fall. Fredagen kom och gick utan incidenter. Polisen hittade killen i fråga och tog ett snack med honom. Han bekräftade sonens bild av det inträffade men hade visst inte samma uppfattning om orsak och skuldfråga.  SÅ kan det ju vara förstås men det viktiga är att han sa att han inte kommer gå nära sonen eller familjen för den delen. Hoppas han menar det för i så fall kan vi kanske slappna av lite. Jag har inte lust att driva ärendet vidare om jag inte måste. Vi kan ju respektfullt hålla oss på avstånd för att förhindra framtida konflikter...

 Roligare saker

I går lämnade vi tillbaka Fabian för den här säsongen så det var en vemodig dag trots allt...Vi städade ut boxen och tog hem det vi kan tänkas behöva under sommaren. Jag har kanske tänkt hitta nån ridmöjlighet hos Jill så hjälm och skor för mig. Anki, Mats och Thea var snälla att hjälpa mig och Nattis med stalljobbet så det gick väldigt enkelt i år. Fabian blev tvättad och borstad och gullad såklart innan vi lastade och körde hem honom till Ranchens.

Thea provred två ponnys där. Felix och Ansgar. Jag provade Felix som var en liten gullig och trevlig ponny. Eftersom vi också skulle provrida idag i Gränna så avvaktade de med att besluta sig.


Efter provridningen var det direkt hem och in i duschen och sen fram med grillen. Strax därefter kom Thea med familj och åt och hade en jättemysig kväll. Tyvärr fick vi plötsligt flytta in under tak för det kom en rejält åskoväder men det var inte dumt alls att sitta i vår lounge och dricka vin. Jag hade tyvärr glömt bort att dricka vatten på hela dagen så på en fördrink och två glas vin blev jag kanske inte onykter men rejält illamående efter jag lagt mig och baksmällan jag vaknade med var direkt från helvetet. Jag har inte spytt på säkert 7 år och då var det magsjuka...Men idag låg jag på golvet i badrummet och tyckte synd om mig en timme innan jag kunde peta i mig en macka och åka till Gränna. Tur att inte jag körde säger jag bara...

Bortsett från ett lätt illa mående och trötthet så gick resan faktiskt över förväntan. Fyra timmar i bilen för att prova tre hästar. Två var riktigt mysiga att rida men den ena var inte så trevlig att hantera och den andra lite väl orolig när han blev själv. Felix var betydligt bättre så Thea och Mats bestämde sig för honom. Dessutom måste jag säga att Ranchen är betydligt trevligare att ha att göra med för den där Åsa i Gränna var en riktig räpa faktiskt och dit skulle jag aldrig vilja åka på ridsemester. Tyckte inte om hennes sätt mot hästarna eller mot oss heller... ölansdsbacke var adressen om någon nu ska på ridsemester. Vackert ställe men det var allt.

I morgon ska jag jobba igen då. Börjar ju inte förrän halv två. Vad ska jag göra nu när jag inte har en häst att rida?

Sover dåligt

Det är inte lätt att sova när man väntar på "olyckan" .Jobbet var ju en stor lättnad idag. Underbart att få vara så närvarande i något annat än sin egen oro. Sen när jag skulle åka hem hade jag en klump i magen men den har lättat lite men kanske tillfälligt...

Dagens bästa är nog samtalen med sonen som är så förtroendefulla och han är så orolig för oss. Vi är mer oroliga för honom.

Vi hade avslutningsfesten på jobbet idag. Jag grät en skvätt, mer än en gång faktiskt och som Sofia sa så var det inte så farligt att bli lite ledsen, det kändes faktiskt lite skönt att släppa ut lite...jag fick ett fantastiskt smycke från alla kollegorna som jag ska bära med kärlek. Från BJÖRG eller BJORG eller hur det nu stavas. Älskar den designern men har aldrig haft råd att köpa något...men nu har jag en fin berlock med texten " if you're waiting for a sign this is it" kändes väldigt, väldigt genomtänkt och kärleksfullt. Kommer sakna alla där så det gör lite ont i hjärtat nu när jag förstår att det är på riktigt. Jag ska sluta...

Imorgon ska vi först städa stallet sen lämna Fabian. Därefter ska vi provrida fyra hästar på ranchens för Theas räkning. Hoppas någon är bra. Annars ska vi faktiskt till Gränna och provrida några hästar till på söndag så jag är inte hemma och väntar på elände i helgen. Så det så!

Nu stupar jag snart

Av ilska och frustration! Jävla skitkriminella skittyper sprider hot på stan...visserligen kanske han åker fast men vad hjälper det? Det står väl säkert tusen åter... Så rädda är vi och arga. Arga på folk som inte anmäler brott så de kan fortsätta sin verksamhet ohotad, arga på folk som inte vågar vittna så bevisen blir ohållbara. Därför är vi där vi är idag, det är deras fel, de fegas...och arga på de som valt att leva sitt liv utan hänsyn eller heder i kroppen. Samtidigt känner jag ett visst mått av sympati? Empati? Har de haft ett val i livet? Eller föds man in i ett system som inte går att slå sig fri från? På samma sätt som vi föds in i alla andra system som omger oss?

Vilka val kommer vi göra och hur kommer det sig att vi gör de val vi gör? Fostran eller kultur eller kanske bara personliga instinkter. Min instinkt idag är att springa fort fort...

Idag orkade jag inte rida. Min nacke gör ont efter två dagars yoga. Fabian och HerrMan fick vila och beta gräs istället. På lördag ska han åka och vi ska provrida. På söndag ska vi till Gränna och provrida några hästar också tror jag. Det är skönt att inte vara hemma just nu. Barnen får inte sova hemma heller på några dagar igen och Jonte kommer förhoppningsvis flytta bort ett tag. Jag ska på jobbfest imorgon. Hade tänkt att ta bussen men det är inte möjligt att åka buss via Allum just nu så det blir till att köra bil. Ganska nyttigt att skippa alkoholen trots allt. En bra bantningskur är det kanske? Misstänker att mina kollegor kommer fira av mig lite på kvällen. Skulle bli besviken om de inte gjorde det men det kommer också var jobbigt. Det är som en skilsmässa att sluta efter 12 år på samma ställe. Inte odelat roligt för på jobbet har jag inte bara världens bästa kollegor, en del av dem är dessutom väldigt nära vänner. 

Det är tungt nu.

Herre vad fort det går!

Och sommaren är här och vips så är det vinter igen! Nej inte riktigt men det går så fort att jag inte riktigt hinner med. Idag insåg jag plötsligt att det var sista gången jag såg två av barnen på jobbet då de går på sommarlov. Jag som inte ens har hunnit berätta att jag ska sluta och börja ett nytt jobb till augusti.

 Hjälp vad spännande! Vad har jag gjort? Hur tänkte jag nu...vill jag verkligen ha nytt jobb???  jaa det vill jag!!! Det ska bli så roligt och så spännande och så fantastiskt men oj vad ledsen jag är över alla fantastiska kollegor och barn och föräldrar som jag lämnar...

Helt enkelt åker känslorna lite bergochdalbana med mig just nu. Ena sekunden är jag bara glad nästa bara ledsen. Jag brukar ju annars vara ganska "grundad" känslomässigt i varje fall... Kanske att det blev lite mycket med hela utpressarsituationen, poliser och allmän oro för hur i hela fridens namn det ska gå för tonårssonen. Jag har inte riktigt haft tid att fundera  på det här med jobbet. Det är bara två veckor kvar innan semester och sen farväl Kullegården efter 12 fantastiska år! 

Den här veckan har jag i varje fall börjat avsluta det mesta. Skolgruppen och tekniktemat ska utvärderas innan jag är klar att sluta. Och så bör jag förbereda lite workshops som ska hållas till hösten. I går satt jag två timmar och i dag två. Jag har redan en timme på pluskontot så jag kan ta ledigt sista torsdagen i v 27! 

Bortsett från jobbet idag så var jag i stallet. Det tog inte så lång tid...åkte upp och gav lite havre och mineraler. Kratsade hovar. Betade en liten stund, pussade på mulen och fjäskade med godis innan han åkte uti hagen igen. Ca 30 minuter totalt och Fabian verkar trivas att gå ute hela tiden. Imorgon ska vi skritta ut en sväng jag och Nattis och sen är det bara stallstädning och skåpstömmning kvar. 

Fördelen med att det går fort i stallet är att man hinner annat. Idag blev det 30 minuters yoga (kommer kännas i morgon) lite ogräs uppryckning och årets första skörd av små fina mangoldblad och örter till min fiskgryta som för övrigt borde ha fotograferats och lagts på Facebook. Blev en fin bild på skörden  att skryta med...

Jag han till och med ligga en sväng på altanen och läsa i ett lätt sommar regn...Gud så skönt!