nu blev det natten!

Strömmen gick igår klockan ett på dan ungefär och kom tillbaka tre i natt. Jag stod och höll kurs när det hände men kommunhuset har ju egen reserv agregator eller vad det heter så vi förstod inte riktigt vidden av avbrottet. Den insikten kom nån gång när jag mockade sju boxar i falnande solljus och ficklampssken...Hur illa det var slog mig när jag insåg att  vattnet till stallet pumpas upp ur egen brunn= inget vatten till sju törstiga hästar. Som tur kom Britt hem och vi hjälptes åt att hiva upp på bonne sätt direkt ur brunnen och bar. Hästar dricker en hel del, om ni undrar.

Nattis trodde att jordens undergång var nära. När vi först fick strömavbrott och sen alla telefoner la av, det började hagla var det inta att man undrade... sen så tog stormen i och blåste alla löv av träden samtidigt så vi stod i ett lövfall innan den växlade över till snö som i en Dickens klassiker och det började att åska! På fullt allvar, allt inom loppet av 30 minuter...innan det blev mörkt han solen skina en stund också.

Ridningen gick bra för Nattis dock. Hon fick hoppat en hel del och Fabbe blev så taggad att han både bockade och drog en kortsida:) Vi tog in hästarna innan det blev mörkt så de kom in tidigt, redan klockan sex. Efter stallet var det otroligt skönt att åka hem till mamma och få duscha och äta en förstaklassig middag som hon slängde ihop för vår skull! Gulle dig som man säger, det gjorde dagen uthärdlig för om jag hade behövt lägga mig i svettig hästdoft utan mat hade jag inte varit glad.

Idag var det varmt och skönt i huset igen. Alla lampor var släckta och larmet avstängt så vi slapp vakna till kaos mitt i natten när elen kom tillbaka. Dessutom startade pannan av sig självt så jag hade varmvatten i morse.

 Jobbet var väldigt kul. Första dagen i barngrupp på tre veckor och barnen var jätte glada att jag var tillbaka. Massor och massor av kramar och knäsittande så det var lugnt och skönt. Ändå känner jag mig helt urtrött.

Nu ska jag åka hem och äta middag hos Miriam. Det blir en kort sväng för Nattis blir ensam och efter gårdagens katastrof känsla är hon inte alltför sugen på det. Jag får ta bilen och vara lite hälsosam helt enkelt.

Tomt...

Efter ett helt otroligt trevlig alpuppdrag känns det tomt...vi höll hela vägen in i mål faktiskt. Återkopplingsmötes gick så himla bra att jag nästan ryser. Hela gruppen var så otroligt proffsig, det är nästan så man inte riktigt fattar det. Vi hade ordnat det så fint med fika och vackra dukar och arbetslaget blev så glada. Nu känns det liksom som
om man förlorat en bästa vän på något sätt. I tre veckor har vi samarbetat och lärt så mycket av varandra. Ett sånt privilegium att ha fått vara i samma rum som dessa kloka fantastiska kvinnor. Och nu är det alltså slut. Även om vi kommer att träffad i olika sammanhang så blir det inte på samma sätt som när man formar en arbeta grupp utifrån de förutsättningarna som alp innebär. Så tacksam för det upplevelsen. Och det är så skönt att vardagen är tillbaka.

Efter jobbet blev det rester till lunch och sen en tur till hööks där jag fick bytt ett par skor i fel storlek. De jag ville ha fanns inte i rätt storlek men jag hadde tittat på ett par som gick att rida i och de fanns i storlek. Nattis blev väldigt glad för de vart ännu skönare än de första.

Tillslut kom jag till stallet. Jag skulle verkligen kunna skriva hur mycket som
helst om hur underbart det är. Fabian är så fin i sin nya klippning även om det tar en halv timme att borsta fram olerig päls. Jag la fram bommar i dag med och galopperade. Eftersom jag misstänker att jag är den absolut ende som är intresserad avslutar jag där...men jag var lycklig och Fabbe var glad men mina magmuskler har lite att klaga på efter en timme och en kvarts harvande . Kvällen bjöd utöver detta på vacker solnedgång, och sonen bjöd på lax med broccoli, paprika och citron. Jag slängde utöver det fram lite feta ost och ett glas rött. Livet är nästintill perfekt i bland!

Redovisningsdag

Kursen "förskoleutveckling och ledarskap i en digital tidsålder" är avslutad och ännu ett diplom att hänga på väggen i handen. Nu hänger jag inte mina diplom på väggen längre då alltför många av mina utbildningar har varit diplomutbildningar. Nackdelen med dessa är att väggen snabbt blir full av blåvita diplom (varför är majoriteten av alla diplom blåvita?) och man framstår snart som en amerikansk liten professor av något slag...man behöver helt klart investera i lädersoffor i oxblodsrött och små konjaksglas för att stilen ska kännas äkta...

Vår presentation kändes riktigt bra även om vi fick en liten härligt provocerande kommenter av självaste Troed Troedsson som tyckte att vi (jag ) inte borde uttrycka mig ursäktande kring IKT. Jag sa (och säger nog ofta) att verktygen ska finnas med som en självklarhet i verksamheten för att i nästa andetag säga att de inte är ett självändamål att de finns där. Fast det är det enligt Troed. Vi säger ju inte samma sak om barns språk, att vi lär barn språk för att de ska kunna prata om sin semester när de är vuxna, det är ju en självklarhet, varför är inte IKT en självklarhet på samma sätt? (Han viskade senare att vår presentation var mycket bra vid ett par tillfällen så det var nog inte menat som annat än en tankeställare, hoppas jag...)
http://paradigmmaklarna.com/?p=101
om ni blir nyfikna på vem han är...

Utöver att vi själva presenterade vår utvecklingsplan och vision lyssnade vi på flera intressanta presentationer från Kungsbacka. Riktigt god lunch och massa fika ingick också och sen en föreläsning om ledarskap av ovanstående Troed...

Väldigt trött och nöjd med dagen och samarbetet med chefen i går och idag, känns roligt att jobba då.

I morgon ska vi på återkopplingsmöte med ALP så nu ska jag genast ställa om och fundera lite på vad jag ska göra då och förbereda mig lite. På torsdag återgår livet till det normala vilket ska bli både skönt och lite sorgligt...

Jag behöver fixa lite mat till oss men eftersom jag har ätit typ hela dagen är jag inte hungrig och barnen är som vanligt inte hemma...Utan maken i huset är det svårt att motivera sig till stordåd i köket. Även om grönsakssoppa är super gott. Idag tror jag att jag lagar en köttfärsgryta med resterna av kylskåpets alla grönsaker. Den får vi äta i ett par dar innan jag tids nog måste gå till MATAFFÄREN igen. Hoppas vi kan hålla ut till i helgen för jag har inte lust att göra det efter jobbet. Inte innan heller, eller i ärlighetens namn alls...men jag har massor av omogna tomater. Kan man leva på det?

Solskensdag

Härligt att vakna och det inte smattrar på rutan! Härligt att vakna hyfsat utvilad och utan huvudvärk...man har ju lite perspektiv efter helgen;)

Det var första stallmorgonen på flera veckor och jag njöt av vädret och att sanden i paddocken var fast och inte kvickandsaktig. Jag la fram lite bommar på volten idag och tyckte allt att det gick riktigt ok efter en stund. Det var en älgko som blev på körd vid busshållplatsen bredvid stallet bara en halvtimme innan jag kom. Två små kalvar irrade runt så jag var lite orolig för att de skulle dyka upp när jag red men det gjorde de inte. Lugnaste passet på länge.

Jag blev stående ett tag och tittade på när hästarna galopperade runt i hagen. Hej vilket liv. Fast inte Fabbe han bara äter...

Sen var det snabb lunch innan jag och chefen träffades för att fila ihop vår redovisning till i morgon. Jag är ganska nöjd men skulle kunna fila ytterligare några timmar så klart som vanligt. Jag  var tvungen att åka förbi jobbet på vägen hem och det kändes lite märkligt att komma in efter två veckor. På fredag först är jag tillbaka i verksamheten. Jag har jobbat minst 12 timmar över och ändå känner jag mig som om det varit semester och inte jobb jag varit i väg på...

När jag väl kom hem insåg jag att jag glömt planera för middag! Men som tur är växer det fortfarande lite i trädgården så jag kunde servera grönsaksoppa med linser. Tur barnen gillar soppa!

söndagssjuka...

Det är inte så ofta det händer att man vaknar med en klassisk söndagssjuka. Men att pimpla whisky till klockan tre på natten har sitt pris. Jag och Dottern var hembjudna på middag till hennes kompis familj. Vi tog för ovanlighetens skull bussen för ett glas vin till maten skulle vi ha, vi vuxna alltså...god mat gott vin god fördrink och som sagt några cl på sentimmarna innebar att bussen hem inte kändes alls lockande. Sov alltså över på en soffa och vaknade med huvudvärk och en lätt skakning i handen. Hoppsan, det var det värt!

Jag red lektion i fredags för Amy och vi fortsatte med sitsträning i regnet. Det är så tråkigt med regnet att jag håller på att bli tokig! Men det gick ju riktigt bra ändå och Fabian var jättefin. Sen var jag ju väldigt trött i kroppen och Nattis och jag hade en underbart mysig kväll hemma. Jag skulle gått ut och ätit med mina gamla kollegor men  den här förkylningen som inte vill bryta ut eller läka ut gjorde mig bara trött och ovillig att vara hemifrån. Vi hyrde Dark Shadows köpte pizza och åt massor av chips: Filmen var verkligen en höjdare! Sen somnade jag typ vid halv tio så det var väl säkert ett bra val att stanna hemma.

I går åkte vi till PartilleRK och red ut igen. Jag promenerar barnen rider. Vi hade sällskap av Camilla på promenaden så det var riktigt,riktigt trevligt. Det regnade en hel del så igen var jag helt genom blöt och kall när jag kom hem. Kanske är det därför jag mår lite små sjukt hela tiden?

Nu skiner solen och det är ganska skönt och varmt men jag ligger under en värmefilt och tycker lite synd om mig själv. Jag borde gå upp och städa lite och kanske gå ut i trädgården. Jag borde ännu mer förbereda mig inför en redovisning på tisdag men jag är bara jättetrött!

middag/kvällsmat?

Det går ganska bra för mig oftast...just idag måste jag ändå säga att det kör ihop sig ibland...middag klockan halv tio på kvällen hör inte till vanligheterna. ALP tar det bästa just nu och det är bara en liten dag kvar...det innebär en hel del separationsångest! Igår var jag uppe sent i stallet eftersom dagarna med ALP blir betydligt längre än de brukar vara. Jag var hemma klockan sju och då hade Sonen värmt upp lasagne i ugnen  gjort en sallad och vikt all tvätt. Dottern hade tömt disken och dukat fint. Man blir glad och samtidigt är det lite läskigt...vem har snott mina barn liksom?!

Idag var en lika sen dag och jag han precis hem och byta kläder innan jag var i stallet igen. Dottern hade gjort ett bra förarbete så jag behövde faktiskt bara fylla hönät och sopa golvet idag. Vi var på centrerad ridning i lexbyklubbens paddock. Det var bara att lasta lite snabbt (inte ens en sekunds tvekan i dag) väl där gick mina ridstövlar sönder så jag fick rida runt med en trasig stövel. Idag var det onekligen lite miljö träning för Fabian. Mörk paddock, regn och blåst, tåg, bussar, bilar, folk, hästar, cyklar, joggare, hundar och barn som sprang runt bakom hus...Nyttigt...Lite rädd blev han vid något tillfälle men det går ju inte så fort, jag fick lite balans träning med andra ord.

Ridningen var i stort sett som sist med skillnad att jag stod i mitten medan hon rörde min fot i små cirklar i tio minuter för mitt högra ben har lite motstånd i sig...och så fick jag alltså svaret på varför han skjuter ut höger bogen och förböjer sig...inte hans fel, bara mitt ben. Sen travade jag säkert fem minuter. Lättridning... Konstigt nog gick Fabbe riktigt fint i dag. Antagligen gör de små spänningarna i kroppen så otroligt mycket...Hade det inte varit så dyrt hade jag velat gå kurs hela veckor i detta. Men rabatterat pris 400 kr /40 minuter är saftigt framför allt när stövlarna spricker...

Nu dags att sova för det otrevliga förkylningen gör sig lite påmind igen...

städnoja

"Du brukar inte var så bra på såna där typiska kvinnosaker mamma". VA!!! vad har jag gjort? Jag födde ju två barn en gång i tiden. Barnen oroar sig inte direkt över att Far är bortrest. De hoppas på Pizza varje dag och att ingen kommer tvinga dem till att städa. HA!

Här ska bevisas motsatser ..Igår efter stallet passade jag på att städa ut min garderob. Det blev 4 papperspåsar med kläder till behövande. Nu kan man faktiskt gå in i rummet. Städade även resten av sovrummet när jag ändå höll på. Mamma hämtades på flygplatsen och kördes hem innan jag däckade i säng vid halv elva.

I morse vaknade jag tidigt och vi åkte till stallet Nattis red i regnet och Fabian är helt återställd till vår stora lättnad. Jag städade i stallet för det var vår helg.

Väl hemma blev det storstädning. Alla barnen skulle hjälpa till men Dottern duschade i en timme så hon kom undan...ett tag i varje fall...jag plockade undan allt i vardagsrummet och städade i köket ...Sonen damsög hela huset, till och med under kuddarna i soffan. Jag dammade! ( det brukar jag göra till jul och påsk) Sen städade vi lite till innan vi åkte till affären för att storhandla. Frukt och grönsaker. Maken har handlat så frysarna är fulla med annat viktigt så nån Pizza blir det INTE!

Det bästa med dagen var ändå att åka hem till Mamsen och äta middag. Riktig stek med potatis och sås. Hon hade handlat i USA till lilla mig så nu är garderoben och badrummet nyfyllt med fina saker. Syster skickade hem en present också som bara var så rätt i tiden. Jag hade planer på att köpa något fint, lite ljus eller så för att hösta till det lite här hemma men det glömde jag givetvis när jag var i affären (handla är inte min paradgren) Nu behöver jag inte handla för det blev perfekt!

När vi kom hem var klockan inte så mycket så Dottern han städa badrummet och jag städade ur kylskåpet.

Utöver detta har jag tvättat tre tvättar...

Total städnoja med andra ord. Jag har hotat barnen så de har lovat att använda samma kläder en vecka och se till att lägga allt smutsigt direkt i tvätt korgen. Ingen tar nya glas, alla måste plocka undan direkt. Om alla håller detta kommer vi inte behöva städa på en månad...

Dottern tittar sig storögt runt i köket. " du, så här rent är det ju aldrig när pappa är hemma!"
Nåde den unge som avslöjar mig....