Vintersol

istappar på mulen

Vintern gnistrar som diamanter i solen. Helt otroligt vackert men kallt. det var -13 när jag åkte till stallet i morse. Jag var lite sugen på att rida i dressyrsadeln men sen kom jag ihåg vad som hände med långfingret när jag drog sadelgjorden sist. Blått och svullet i flera dar och jag känner fortfarande inte fingertoppen när den blir kall. Jag spräckte nog några blodådror rejält och eftersom det är ännu kallare idag blev det gamla sadeln med fårskinnsfäll på. Och overall...utanpå fleecebyxor och ullunderställ...Jag fryser inte det kan jag berätta.

Efter bara framskrittningen fick jag sitta av och ta av mig tjocktröjan. sen när jag travat några varv igen... Sitta av och ta av mig overallen och sätta på tjocktröjan istället. Kanske mest för att det skaver i skrevet på ett sätt som gör det omöjligt och njuta av ridningen!  Var lite orolig för att det skulle bli kallt men jag var genomsvett efter en timme i vintersolsken. Faktiskt värmer solens strålar och det är ljuvligt att vända ansiktet mot den när man skrittar runt. Imorgon tror jag att vi tar en långpromenad i skogen. Fabian var dock inte ett dugg intresserad av att jobba så själva ridningen var till och från riktigt urusel.

Vi ska på bio om nån timme och utnytja årets julklapp från kommunen. Vi ska se Tim Burtons Nya Frankenweenie. Ska bli spännande att se vilka som valt den filmen mer än jag. Förra året fick jag min julklapp så sent att jag hade hunnit gå på julledigt så då blev det inget. Jag tycker annars att det är en ganska bra julklapp till oss anställda. Att få en kulturupplevelse i hemma kommunen är riktigt trevligt och miljövänligt det tycker jag är väldigt bra.

Fredag!

Tänk att vakna klockan sex på morgonen, utvilad och sugen att gå till jobbet! Och så är det fredag!!!! Härligt. Dagen var kanontrevlig dessutom. Lagom avslappnad, massor av mys och lite pulkaåkning. Jag har inte katastrofalt mycket ondare i ryggen än innan tolkningen i onsdags och stallarbetet igår vilket antingen tyder på att jag trots allt byggt lite muskler sen i sommras eller att jag har haft tur.

Det känns som om jag har haft lite koll på läget idag (hör inte till vanligheterna) Jag har fått ringt det där viktiga samtalet till försäkringskassan och bokat tid för intervju (fortsatt vårdbidrag eller inte). Resan till shanghai är bokad vilket gör mig så himla glad (och partille kommun eftersom jag absolut måste jobba kvar tills jag har fått ut alla mina sparade semesterdagar). Det är väldigt tomt på kontot bara...nästan 7500 för en flygbiljett och dessutom två Englandsresor i vår som kommer att kosta lite...Blir lite nervös eftersom avsaknad av vårdbidrag betyder markant nedgång i inkomsterna. Men man måste leva lite också eller hur?

Jag har tyckt att det är lite trist att ingen verkar bry sig om vad jag skriver på facebook (till exempel). Jag har pratat med mina barn om hur viktigt det är att inte bli fixerad vid hur många vänner eller gilla markeringar och kommentarer man får på sina inlägg men efter att inte ha fått ett enda på flera, flera månader börjar jag förstå hur det känns. Man blir liksom utfryst ur gemenskapen. Det finns ingen som bryr sig eller tycker att man har nåt intressant att säga...Det tär lite och jag kan mycket väl sätta mig in i hur det kan påverka en tonåring som håller på att bygga upp sitt självförtroende och sin självbild. Men idag när inte ens min mamma kommenterade på att min Shanghai resa var bokad började jag ana ugglor i mossen...

Det visade sig att jag vid något tillfälle velat lägga upp något som inte skulle vara synligt och ställt om sekretessknappen. Sen har jag bara glömt att ställa tillbaka. När jag kollade hur andra ser min sida (ett tips att göra ibland) ser jag att det bara är enstaka saker som syns! Då ställde jag om och plötsligt massor av gilla och kommentera! Gud vilken lättnad... Jag Facebookar- Alltså finns jag!

skrattar!

Skrattar nästan ihjäl mig faktiskt. För några veckor sedan köpte jag mig ett par stiga plastskidor och en tolksele. Den snö som legat har mest varit till besvär och irritation men nu bestämde jag och Nattis att göra något kul av det hela. Så direkt efter jobbet åkte jag och köpte tulpaner. Nej det fanns inget samband i de meningarna men det var i den ordningen det hände...och de var väldig vackra så till helgen ska jag sitta i soffan och titta. Och försöka kurera muskel smärtor efter dagens stalldag....

Vi hade tokroligt. Två skidor, en pulka, tre ponnys, tre trettonåringar och en fyrtiotvååring .. Ni får gissa vem som har roligast. Att det skulle vara så svårt att stå på ett par skidor och bli dragen efter en häst! Jag vill bara hänvisa till att det ligger massor av fryst hästskit under snön och knölar...annars hade vi svävat fram i galopp, bara så nu vet...på ett ben!

Först var det min tur och sen bytte vi så jag red och Nattis åkte. Det var väl andra gången i hennes långa liv som hon stått på ett par skidor så hon var verkligen grym som bara ramlade två gånger. De andra tjejerna åkte pulka innan vi gick upp till paddocken för det blev för mörkt. Nattis red Piccolina, Kajsa Fabian och jag åkte pulka efter en galen liten  schettis som galopperade så benen inte syntes! Sen red jag på Lilla Tore i två minuter och skrattade ännu mer. En och en halv timme i snön och väldigt glada Ponnys och människor.

Det är så här man ska njuta av livet:)

solsken

Vi jobbar vidare...

Oj vad fantastiskt att vara ute i smällkalla vintern och känna solen i ansiktet! Ridningen gick betydligt bättre idag är igår och det var helt ok underlag i paddocken fast vi inte saltade igår. Vi kunde både trava och galoppera. Och rygga fyra steg utan att han blev skitsur. Riktigt bra var det kanske inte men jag satt lite bättre i sadeln, fast jag har ont på helt andra ställen än jag brukar. Jag satt av efter en stund och sadlade om. Sadeln ska ligga ganska långt bak för att ge rörelsefrihet. Jag spräckte ett blodkärl i långfingret när jag drog gjorden så nu är det alldeles blått och svullet. Det är farligt att rida ;)

Cia, får du möljighet att visa farfar Peer bilden gör det. Fabian är väldigt lik farfars gamla häst just på denna bilden!

Idag hade jag sällskap av Ronjas mamma Arja som är så himla trevlig! Det är ett lyft att sitta och fika med en vuxen i stallet, hela dagen blir så trevlig. Jag åkte ner till hööks efter för att köpa stigbyglar och ett nytt schabrak. Det tog exakt 20 minuter så nu har jag att jämföra med om jag skulle behöva ta mig förbi trängselskatts stationerna igen. Man förlorar 5 minuter och säkert lite bensin för att man kör så långsamt. Eller är det tvärt om? Jag kommer inte ihåg. Sonen vill att vi ska gå till körskolan för att börja ta körkort på torsdag, då kanske jag lär mig ett och annat...

Syster hade skickat mediciner och presenter så jag var hos mamsen och hämtade upp detta. Väldigt fina trädgårds trollsländor fick jag som jag blev väldigt glad för.

Imorgon är det måndag igen, veckorna går alldeles för fort men det betyder att jag snart får hänga lite med syrran och dessutom att Lovisa kommer hem en sväng och hälsar på. Dagarna borde börja bli ljusare snart och man borde komma ur sin höst/vinter nedstämdhet om man inte ska behöva kalla det för typ "hela året nedstämdhet"

 Nåväl granen är ute, sillen snart slut, barren ligger kvar i drivor trots damsugning. Allt är som vanligt...

kall

Jättekallt idag. Bara så alla vet... Var i stallet klockan ett för att salta men då verkade det som om alla tyckte det var bättre att vänta tills det verkligen behövdes och idag verkade det som om det skulle gå att rida utan att salta. '

Johan sladdade och jag satt och pratade med Karin länge. Förhoppningsvis kommer det en liten islänning om några veckor och jag får lite vuxen sällskap i stallet. Sen kom Amy och vi fikade och pratade häst en stund innan vi provade sadeln. Hon tyckte den låg bra så vi gick upp i paddocken. Den kändes alldeles för hård att rida i tyvärr men skritt och trav gick jättebra. Fabian var lite ovillig idag. Antagligen är inte kombinationen kyla, mörker och vilda djur i skogen bästa kombinationen när man ska ställa lite krav. Trodde faktiskt att jag skulle bli avkastad idag men han nöjde sig med att vara spänd och kasta med huvudet hela tiden. Det är inte lätt att sitta rätt i sadeln mina ben spretade åt fel håll men jag tror det hade med att jag blir lite spänd när han blir spänd.

Jag är nöjd med att sadeln funkar och i morgon ska jag bara hitta rätt sits...i ljuset, på dagen...utan vilddjur...

Snöskott-ryggskott?

Det är underbart att jobba på fredagar! Lugnare än på hela veckan och av någon konstig anledning är det som om alla små problem bara är så små och oviktiga på en fredag. Under arbetsdagen har jag tittar ut och varit ute och konstaterat att det snöar. Och så kommer tanken om paddocken som ett brev på posten. Kommer det att fungera med salt? Eller är det bara pengar i sjön?

Direkt efter jobbet åkte jag till Jula och köpte en billig snöskyffel och sen direkt till stallet. Det var lite halt i backen och eftersom jag körde karls bil höll jag på att köra ner i diket på vägen! Sen skottade jag....

Meter efter meter....20x20 meter totalt vilket borde bli 400 kvm? I minus 4...lätt snöfall. Fram och tillbaka, fram och tillbaka, fram och....ja ni förstår. En timme och femton minuter fram och tillbaka fram och tillbaka... Tack och lov nysnö, pudersnö, lätt som fjädrar första vändan. Efter vända nummer "har glömt" inte så fäjderlätt. Svetten rinner, man får öppna jackan, men då drar det i nacken så man får ta på luvan och öppna byxbenen. Jag svettas mycket sällan, vilket tyvärr kanske säger mer om hur mycket energi jag lägger i ett träningspass än mina svettkörtlar, men idag var jag blöt! Har någon funderat på varför det heter snöskottning? Det borde heta ryggskottning!

Åkte snabbt ner till Kåhögs för att köpa stigbyglar men de enda hon hade inne kostade typ 1000 Kr så jag kom sär ifrån 30 minuter senare med mineraler och ett gott humör.

Muskler?

Ibland tror jag att jag har muskler. Jag känner dem tex i ryggen rätt som det är. Hårda, stela saker...Just nu tex känner jag att jag har en muskel på baksidan av axeln och höger triceps. Det var stalldag alltså. Jag var på kontoret idag och förberedde kursen nästa vecka. Jag borde ha haft mycket mer tid till att förbereda mig men det blir så ibland. Som tur var har jag faktiskt jobbat lite i julhelgen så det går nog ganska bra ändå. Fördelen med att börja 8 på morgonen ibland är att jag får gå hem tidigt. Nackdelen är att jag då kommer så tidigt till stallet att jag hinner göra färdigt det mesta tills dottern kommer. Så hon behöver inte göra så mycket= träningsvärk i de där musklerna...

Det hade fryst på och jag har tänkt hela dagen på hur vida det skulle ha fungerat med saltningen eller inte. Först såg det ut som om det inte funkat men efter att Nattis ridit en stund visade det sig att den saltade delen av paddocken både gick att trava och galoppera i. Fabian gick dessutom kanon fint för henne idag. Det kan bero på dressyrsadeln för hon sitter plötsligt så mycket bättre och Fabian gick i riktigt bra form stora delar av passet vilket jag tolkar som om sadeln är världens bästa köp!

Så i helgen lägger vi på lite mer salt för att hålla den ridbar. Vi håller tummarna:)