Tomt...

Var hos min älskade morfar idag. Där var så tomt på något sätt. Mormors stol kändes som om den var upptagen men när jag vände på huvudet var hon inte där...konstigt, jag tyckte precis hon skulle säga något...

Vi läste annonsen tillsammans när den kom, den är mycket vacker. Dottern säger att hon inte riktigt tror det är sant som om det bara är ord utan betydelse och kanske är det så det är? När en människa försvinner borde det smälla till i luften när tomrummet fylls med luft. Borde det inte bli ett vakuum där det nyss var en person? Hos Morfar var det tomt men vi fyllde tomrummet med prat och skratt och tårar. Och så slängde vi in en liten lunch också och hade väldigt trevligt...

Jag kom mig inte för att åka hem så det blev ingen ridning idag men vi borstade och myste och mockade för hästarna...Inget går upp mot lite hårt arbete för att hitta balansen igen :) Se mycket fram emot att rida Ned i morgon och Tabasco på eftermiddagen...Hoppas vädret är skönt och underlaget perfekt för då ska vi klämma i med en skön snögalopp!