Idag var i varje fall en helt ny dag och den började väldigt bra med examination får läsårets tappra kursdeltagare som stått ut med sin lagom kompetenta kursledare en hel kurs. Jag sitter med gåshud nästan hela tiden för den ena efter den andra visar fantastiska filmer från sin verksamhet. Alla har utvecklats och gjort sitt allra bästa. Hela jag blir liksom stolt å deras vägnar och så tacksam att jag har den möjligheten i mitt jobb, att få vara med och utveckla verksamhet genom att sprida inspiration. När kursdeltagarna sen ger så värmande ord om mig, både som kursledare men framför allt som person blir jag tårögd och väldigt ödmjuk. Vi var klara innan lunch ganska precis och fick därefter äts god kyckling på slottet. Jag fick blommor också, väldigt väldigt fina...
När jag kom hem somnade jag en kort stund på soffan, det händer kanske en gång vart femte år eller så, jag är helt övertygad om att det är ett täcken på att man sjunger på sista versen...
Det var hoppträning i Alingsås på kvällen och den här gången gick det fantastiskt bra. Inte bara att lastningen funkar utan bekymmer, Manolito står även mer stilla i transporten! Nattis skrittade fram själv i väntan på de andra för vi är alltid lite tidiga. Det gick bra det med. Sen tog hon och Thea ett varv också innan träningen började. Det är mysigt att titta på dem där de skrittar fram och pratar. Träningen gick också mycket bättre, slår vad om att hinnjust nu skriver ett långt inlägg med bilder och filmer. Jag nöjer mig med att berätta att han hoppade alla hinder utan att stanna idag och att de ligger på runt 95-100cm i höjd. Nattis fick mycket beröm både för sig och ponnyn och framförallt över hur mycket de utvecklats på bara två veckor tillsammans. De litar på varandra och funkar så mycket bättre ihop inredningen överlag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar