Om mig

Mitt foto
Sweden
Tänk om man kunde göra allt det man ville? Tänk om det fanns tid? Livet mitt i livet kan ibland trava på så man glömmer att det är just detta ögonblick som är livet...Jag vill försöka fånga drömmarna i livet och hålla dem levande, om inte annat bara för idag...

onsdag 28 januari 2015

Förkylt också!

Jåråså att man vaknade ju med halsont och frossa. Funderade väldigt länge på att ligga kvar i sängen men sen kom jag ihåg att jag för det första skulle sitta på kontoret och planera och att jag ligger så efter i det...flera workshops och en kurs som kommer snart i februari...och vad skulle jag nu... Så istället för att ta en Ipren och krypa i säng släpade jag mig till kontoret. Det är tur för alla inblandade att jag inte var i barngrupp utan satt ensam på en kontorsstol hela dagen. Nästan hela dagen för jag fick besök av en kvinna som bröt foten när hon skulle examinera sig på kursen i våras...nu var hon klar och kom för att visa sitt arbete och få sitt fina diplom. Det var för det andra...

Imorgon ska jag vara frisk igen och på fredag måste jag vara helt återställd då det är mycket att göra.

Trots Ipren och hostmedicin kan jag inte påstå att jag var helt överlycklig att åka till stallet idag igen. Men det måste göras. Vi skulle ju promenerat 20 minuter idag med men parkeringen var täckt av blankis och de hästar vi får låna att promenera med har inte broddar i skorna så vi vågade inte riskera det. Inte heller att promenera ensam med honom i mörkret och blåsten. Jag mockade ut hagen och kände lite på höbordet, det kanske går att få med sig om det inte fryser på innan fredag. Tar jag av överta delen rasar en del grus ner och sen är det bara att ta loss nedre delen och lyfta upp stöden. I teorin alltså... Återstår att se vad praktiken säger om det. Medan jag klurande i blåsten klicker tränade Nattis i stallgången. Target träningen går så bra. Fast vi använde min telefon som Target...nu kommer han gå runt och trycka mulen mot folks mobiltelefoner och tro att det är så man ska göra...kanske skulle lära honom svara med mulen? Det hade varit ett coolt trix. De gick sen fram och tillbaka i stallgången kanske tio minuter så lite träning blev det. Helt utan bus. Senan var dessutom så gott som osvullen idag! Helt kall och utan gallor. Man känner att det är något men det är så lite att jag skulle missa det om jag inte visste om det. Hoppas verkligen att det håller i sig. Ca tre veckor till vetrinärbesöket så vi håller tummarna att det läker på rätt sätt.

Imorgon är det torsdag och vi ska inte åka till stallet utan vila inför flytten i helgen. Ser verkligen fram emot att inte åka dit en dag, är så tacksam för hjälpen med pålle så vi kan ägna kvällen framför tvn och så att maken slipper laga mat en dag till! 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar