Nu vetja knappt

Det är mycket som pågår i hjärnan, långa arbetsdagar, långa stalldagar, tung sömn. Jag är lite veckovill. Är det tisdag idag minsann? Känns som om vi jobbat en hel vecka redan och samtidigt som om vi precis börjat ALP. Fördelen med att jobba kort och intensivt och nära är att man aldrig hinner komma över förälskelsestadiet. Kanske är det därför vi som gillar ALP fastnar och blir kvar? En evig förälskelse men med skiftande föremål? Just nu önskar jag att det inte tar slut, fast jag vetatt jag inte skulle orka vara så närvarande 100% i mer än några veckor. Det är en energigivande upplevelse men ändå tröttande. Idag hade vi fyra djupa, bra samtal som kräver total uppmärksamhet. Det kändes verkligen som vi lyckades allihop och att vi levererade...

Nu ska vi ägna två eller tre dagar till sammanställningen...om vi inte ska få massa övertid som man får bjuda på skulle två vara att föredra. Nu ska samtal och observationer analyseras och vändas och vridas och förhoppningsvis landa i en spegling som ger arbetslaget något att fundera på och vilja utveckla vidare. Nån gång hörde jag meningen, en skillnad som gör skillnad...kan ha varit i en AL utbildning. Just så ska det kännas! 

När jag kom ut på eftermiddagen kände jag att luften var ljum, som en riktig vårdag. Jag kom tidigt till stallet och fixade både Mannes och Neos stallgöromål innan nattis kom med bussen. Det måste ha tagit henne 1timme och 20 minuter. Hon snabbade på för Klara skulle komma med biolight redan klockan 18 och innan dess ville vi hinna en längre promenix. Senan var ok men inte lika perfekt som igår.

Jag ringde vetrinären idag och pratade om det. Vi ska ju vara uppmärksamma på svullnaden, den säger ju något om att det inte är perfekt. Men om vi inte ser ett mönster av att han blir sämre av ridning ska vi fortsätta planen. Vi tänker att vi inte går den mest aggressiva vägen utan kanske ökar traven långsammare än en minut om dagen... När vi är uppe i tio minuter utan att han blir svullen är det dags att gå över i större hage. Då ska han först ridas och joggas innan han får gå ut i tex en paddock några timmar innan kvällen. Så gör man det tre dagar och sen en 15x15 hage på slätt fast underlag tex en gräshage med svålen kvar. Känns som om det inte kommer vara något bekymmer där vi står nu i varjefall...får kolla det där med paddocken bara...och det går bra att trava i paddocken! 21 april ska vi tillbaka för ultraljud igen och få en fortsatt igångsättningsplan. 

Nattis red och jag promenerade med Dancing 45 minuter och sen 10 i paddocken med trav blandat med skritt. Kom upp i nästan 1.5 minuter i lugn samlad trav utan fnurr. Och skritten ute gick han i dressyrform hela tiden. Det börjar bli bättre med allt tycker jag...

I morgon och torsdag ska vädret vara fint men jag har hört rykten om regn på fredag, jag som hoppats på en trädgårdsarbetadag...men kanske ska jag bara fika med mamma och unna mig en avslappnade dag utan att göra något? Hahahahahaha!!!