Solförmörkelse

Otroligt deprimerande att vakna en ledig fredag och inse att väderprognosen stämmer. Skönt att sova ut för ovanlighetens skull. När månen passerade mellan solen och jorden stod jag som bäst och mockade hästskit. Gick ut och kikade lite mellan varven och funderade på livet. Jag vet inte, jag hade tänkt mig att det skulle vara mörkare, som i en skräckfilm. Gick upp på loftet för att hämta lite foder och blev stående med en krypande känsla utefter ryggraden. Skrapet av kråkfötter mot plåttak fulländade stämningen. Och solen syntes mellan molnen, litet kort ögonblick då och då. Man ska inte titta in i solen men man måste ju ändå kasta en blick eller hur? Och sen blev det mycket ljusare igen och jag fixade färdigt mina sysslor och gick vidare i livet...