mellanlandat

Oj vad trött jag är! Och nöjd...fast kursen mest bestod av att lösa bekymmer...Jag tyckte verkligen att jag skrivit att man skulle ladda ner programmen innan kursen...fast inte på rätt ställe för informationen verkar inte ha gått fram. Vet ni vad som händer när 18 personer samtidigt går in och försöker ladda ner? Man tycker ju att MS borde hantera massor av användare samtidigt. Och hur kommer det sig att alla datorer ser olika ut? Och att jag på vissa lyckas lösa problemet och på vissa inte alls? Hur kommer det sig att jag bara är en person när jag behöver vara flera samtidigt? Små frågor en regnig torsdag...

Gruppen tinade i varje fall upp efter lunch och jag tror de kommer tillbaka nästa gång...Med gått humör. Lite läskigt är det att stå framför massa nytt folk. Och så kommer naturligtvis chefen dit och den andra chefen med. Kul att de visar intresse:)

Efter 6.5 timmes kursledande är jag trött och funderar på hur jag ska hinna ladda om till att göra samma kurs en gång till imorgon? Jag ska dessutom iväg på planering hela kvällen och kommer hem runt åtta. Fast jag är lite stolt idag. Jag sa nej till ett möte imorgon efter kursen! Tyvärr jag är fullbokad...Kan vi ses om en vecka? härligt att säga nej ibland fast sen hade jag ju behövt vara med på det mötet.

onsdag från helvetet

Fast egentligen har det varit flera bra saker idag. Men det är svårt att hitta motivationen just nu. Det kan bero på att det regnat konstant sen i sommras och att man helt enkelt inte har lust till att hoppa i vattenpölar på jobbet när man ände måste göra det på stallet senare. Det räcker liksom med en gång per dag... Sen är det otroligt intensivt på jobbet och genomförandet ligger inte alls på samma nivå som ambitionerna tyvärr. Igår han jag inte gå hem för jag tänkte att jag åtminstone ska hinna avsluta en sak jag påbörjat. Sen han jag inte gå hem tidigare idag som jag planerat för jag var ju bara tvungen att avsluta åtminstone en sak jag påbörjat... SÅ här kan man ju inte hålla på. Tur då att man jobbar deltid, jag hade faktiskt inte hunnit jobba över om jag jobbade heltid och då hade jag ju inte fått gjort någonting.

Jag måste ju skriva något bra då som var idag. Jag har nästan glömt bort det för det var så mycket som hände efter men i förmiddags hade jag bara 7 barn i gruppen för de andra var på femårsverksamhet. Jag lyckades på två timmar göra självporträtt med barnen ett och ett. De fick rita samtidigt som jag hade en dokumentkamera riktad mot pappret. Jag filmade deras ritande och programmet spelar in allt de berättar. Så nu har jag en perfekt dokumentation över 4års gruppens tecknings OCH tanke förmåga...helt fantastiskt kul att titta på. Jag älskar mina leksaker och att få prova dem mad barnen...Jag vill ha en smartboard, en ipad, en gummi dator, en dokumentkamera, en digital fotoram ett bärbart modem..Ha! jag kan redan bocka av en sak och det andra ska jag nog lyckas skaffa mig snart...Jag måste ju ha sakerna för att kunna lära ut på kursen eller hur?

I Morgon startar första kursen för terminen. Det ska bli väldigt roligt att äntligen få dra igång och väldigt nervöst...man kan ju undra varför?

tar det slut?

Man tittar ut och undrar...hur mycket vatten finns det i världen? Skulle det inte vara läge att dela på resurserna? Afrika svälter och torkar och Partille...ja... blött fortfarande. Vi tog barngruppen till skogen idag. Jag hade gummi datorn med och filmade med webkameran som är i. Vi letade höstiga saker och gjorde ett konstverk. Kanske mer rätt att säga att jag gjorde ett konstverk av svampar.barr,löv, mossa, rönnbär, och pinnar till ram..och en mördarsnigel som barnen också hittat. Barnen hjälpte ju till efter ett tag när de förstått vad fröken pysslar med. En liten raring stod länge och tittade på innan han sa "Men varför gör du ett konstverk fröken? Är det för att du tycker det är roligt?"
Ja faktiskt, hela förmiddagen rusade i väg och vi hade jätte roligt (i varje fall jag) och på eftermiddagen tecknade vi av konstverket med torrpastell som avslutning. Jag skulle ju bara lägga in och skriva ut ett litet papper på det hela men det var för mycket problem med skrivaren så jag jobbade i stället över 40 minuter. Blev lite arg på mig själv då.

Fast Dottern kommer inte hem för än tre på tisdagar ändå så jag fick sitta en stund innan vi skulle ut i regnet igen. För att ta sig ut i skogen hade vi behövt flytväst. Eller roddbåt...eller kanske en ubåt. Helt omöjligt alltså. Vi funderade hela vägen till stallet på vad vi skulle kunna hitta på för roligt i regnet och beslöt att longera med Dottern på...Hon vill göra voltige. Alltså klättra runt på Ponnyryggen medan jag står med pisk och lina. Det kan hon ju göra. Jag spänner in lite och så tränar vi ju ryggmuskler på Pålle utan att någon märker det. Vi tränade att backa ut ur stallet också. Ett litet litet kliv ner med bakbenen före. Läskigt men han lär sig snart.Vi har mysigt tillsammans alla tre och det är nog det viktigaste.

blött...

Olika falla ödets lotter...Dottern satt på Fabians rygg, barbacka på Karis lycka. Själv mockade jag fem boxar, fixade mat till fyra ponnys kväll och natt, vägde upp kraft foder för veckan, sopade stallgångar, tog in ponnys från hagen, hängde upp våta täcken och slutligen, i hällregn, bar upp sju överfulla IKEA kassar med hösilage till automaterna....i gegga mojs upp till halva stövlarna!

Jag var ganska glad ändå för jag gillar att pyssla runt i stallet i lugn och ro. Fast det kunde ju gärna var uppehåll... Jag börjar bli så satans trött på regn! regn regn regn...hela tiden. Hagarna är inte längre hagar utan ler-välling. Hästarna är leriga upp till knäna, inget torkar och det är helt omöjligt att rida ordentligt på Karis Lycka. Det är knappt man kan rida ut ens för vattenpölarna man måste forsera innan man kommer till en gångbar stig är sjöar... Fast nu ska snart padocken vara klar! Några lass grus till och tanken är att vi ska kunna rida i helgen. Jag hoppas verkligen det för nu har vi gått och anmält barnen och Fabian till en träningstävling i början av oktober så det kunde ju vara bra om de han rida igenom programmet att par gånger. Dottern ska starta i Lätt C:1 special, utan galopp. Kompisen vågar sig på galopp programmet  för hans ben är betydligt längre och starkare:) Och han har inte sett Fabians busiga sida ännu. Vi räknar med att vi ska kunna lasta och åka för träningen gick ju ganska bra i helgen.

Nej nu längtar jag desperat efter en kopp rött the och min värmefilt...till det Frukta intet av anne holt...

Myssöndag med Morfar.

Jag och världens bästa kusin träffades hos Morfar idag för att städa rabatter och äta middag. Vi har hjälpts åt att fixa i trädgården för Mormor de sista åren och brukar ha väldigt trevligt samtidigt. Så var det även idag såklart! Vi började med att rensa bort allt ogräs och sen kom det roliga/sorgliga, att dela upp Mormors blommor rättvist. Hennes stolthet var ju dillpionen som kom från hennes mormors hem (eller om det var farmors). Vi är ju några stycken som ska dela och det var viktigt för henne att det blev RÄTTVIST. Ett av våra sista samtal handlade om dillpionen... på hennes 95-åriga födelsedag då hon var så dålig att hon knappt gjorde sig förstådd efter stroken, var det det viktigaste hon hade att säga...Dillpionen..lova att dela den... Och idag blev det alltså gjort. Jag grävde och var lite orolig för rötterna. Och hur skulle vi dela så att så mycket som möjligt överlever? Trot eller ej med jag han inte sätta spaden i jorden innan den delade sig självt i två delar! Nu ska jag dela min halva med Mor och Syster. Systers del får växa i min trädgård tills hon har ett litet sommar torp eller så att plantera den vid. Jag tror faktiskt inte Amerikat släpper in en dillpion...det kan ju vara nåt rökbart:)

Efter arbetet åt vi middag. Kusinen fixade fläskfilé, jag hade pressgurka och morötter till morfar och tomater till kusinen med. Det blev en helt fantastiskt god söndag middag...och päron på burk till efterätt mums...

Det höll upp hela dagen med när vi åt kom regnet. Vilken tur! Jag fick köra väldigt långsamt hem förstås, men när jag klev ur bilen var det uppehåll igen. Maken hade grävt upp en nu rabatt medan jag var borta men jag behöver mer jord innan jag kan plantera så det får bli...kanske nästa helg om jag hinner.

Nu var helgen slut igen då och imorgon är det jobb igen och söndags tvivlet gnager...

Helg igen!

I går var det den där underbara höst dagen som man gått och väntat på...Solsken lagom värme krispig luft. Jag var en sväng på Björndammens förskola för att hjälpa ett par kursdeltagare tillrätta. Det är inte så ofta jag går i björndammen, framför allt inte på baksidan av skolgården...Den känns betydligt mindre nu när man är vuxen. Det väcker fortfarande känslor att gå runt där och kika på berget (lillstenen), där jag slog ut en tandflisa som barn. Inte enbart obehagliga minnen numer, och det glädjer mig.

Jag lyckades sätta ihop en byrå till Dotterns rum så snart är där riktigt fint och i ordning, men ni får vänta lite på bilder tills hon städat helt klart. När Dottern kom hem från skolan bytte vi om och jag släpte av henne på PRK innan jag åkte till Fabian. Jag skrittade ut en sväng och sen blev det dressyr på Karis. Pigg och glad ponny har vi och han är verkligen trygg i skogen. Dressyren gick ju över förväntan både i trav och galopp. Han släpte till och med igenom och gick med eftergift! 5 minuter i vänster varv...men skam den som ger sig snart är han så välriden att det går i båda varven. Jag var mer än lycklig när jag åkte hem...

Idag red Jag Simba på Råda igen. Han var lite stabilare vid uteritten idag än han var sist och riktigt eftergiven till och från...Här kommer två bilder på just till och från...man kan inte tro det är samma häst...

                                                                               

                         FRÅN                                      OCH                                  TILL

Går det ju ganska bra i varje fall. Dottern red sin första lektion på Fabian idag. Det gick bra. Trevliga övningar och hon fick till galoppen jättebra till slut. Själv var hon missnöjd som vanligt för han hade trängt ut när han blev trött. Att han tuggade på bettet så det var vitskummigt runt munnen och att han svarade fint på hjälperna var intet hon tog notis om...Dåligt självförtroende har hon! Undrar om det går i arv? Jag menar det är ju inte så att jag är nöjd när hästen ser ut som Simba på bild "från" och inte säger jag - vad bra jag är när det ser ut som "Till"...

Fast nu ska jag skryta lite då... Min Kära Mor gjorde ett mycket överaskande besök i stallet för att titta på när Dottern red. Överraskande eftersom hon har allt för mycket om sig och för att hon är skräckslagen för hästar, till och med från marken när de är snälla...och sitter någon på blir hon jätte nervös...(stackaren har väl stor erfarenhet av att ha sett äldsta Dottern hänga och slänga som barn...) 

Men Hon kom ivarje fall! och fikade och tittade och klappade lite på mulen när han satt fast. Och jag lovade ju att han är sååå snäll och aldrig gör något...Förutom när just Mor är med då...

Dottern var färdig, jag skulle skritta ut en sväng och Amy tyckte jag skulle ta några vänsterfattningar innan han fick vila. Och vad gör Ponnyn?! Bockar så jag hamnar på halsen och nästan åker i backen...Inte en gång utan tre....Mor vart nog lite nervös men jag blev inte ett dugg rädd, mest full i skratt och naturligtvis vann vi den tävlingen. Skritten ut gick lugnare tack och lov för annars skulle väl Mor vara dönervös varje gång vi är i stallet:)

Kunde han inte väntat tills hon inte var med?

Lastträningen gick dock fantastiskt. Vi hade öppnat fram och han gick bara på...och direkt av på fram lämmen:) Det var ju inte riktigt meningen men vi har tränat att gå på stanna, äta och gå av...lite nervös är han men går snällt med. Fast backa det ska han inte...så länge han inte gått på helt går det att backa men så fort sista foten är uppe är det omöjligt...Vi ville ju inte stressa idag så han fick gå av där fram. Sen stängde vi och det gick också bra men vi fick vända och gå ut...det funkade ju det med. Mycket godis fick han idag och det förtjänade han!

                                              

är det jobb?

Idag kom hovslagaren klockan nio. Jag tvättade leriga ben på en häst och tog in en annan med betydligt mindre hovskägg(det heter faktiskt så) som inte behövde duschas. Sen satte jag mig att vänta och ringde ett par samtal och planerade lite. Sen en tur hem och dusch för Matte innan jag åkte till jobbet för att handleda en kollega in i nya mailen som inte fungerar för henne....det tog mig fem minuter att inse att hon inte har något konto! Inte konstigt att det inte funkar. Jag visade ett par finesser så får jag återkomma senare. Ja det var väl min jobb dag då. Jag gjorde visserligen en presentation i skydriven för att lära mig men det var ju bara roligt..Är det jobb eller inte, det är frågan för dagen.

Solen sken och det var varmt igen. man får njuta för snart störtar väl regn och höststormar runt oss igen. Det visade sig vara ett smart drag att stanna hemma från stallet i tisdags. Idag har jag ju ändå åkt fram och tillbaka och vi avslutade kvällen med en härlig ute ritt. Dottern red. Jag gick. Vi hade sällskap av Cool och mor/dotter paret som hör till honom. Väldigt trevligt var det, fast Dottern tyckte inte alls om det. Backar upp och backar ner och inte vill hon rida i backar och elaka mamman tvingar henne...jaja kan man inte rida på ojämn mark kan man ju inte rida ut alls och det är ju det hon gillar bäst. Eller var fram tills vi var ute förra helgen och Fabbe bockade iväg med henne. Tror minsan att hon var lite rädd idag. Men det gick bra och hon utmanade sig själv och klarade det fint. Jag red sista biten (den där han bockade sist) och det gick alldeles utmärkt. Sen borstade vi och tvättade benen igen och myste. Vi gillar vår Ponny det gör vi.