Om mig

Mitt foto
Sweden
Tänk om man kunde göra allt det man ville? Tänk om det fanns tid? Livet mitt i livet kan ibland trava på så man glömmer att det är just detta ögonblick som är livet...Jag vill försöka fånga drömmarna i livet och hålla dem levande, om inte annat bara för idag...

söndag 8 september 2013

Skönt slut i kroppen.

Idag har jag hårdtränat hela dagen. Det började med ridlektion kl 10:00. Första lektionen av tio. Idag var det fokus på min kropp. Jag fick rida skritt, trav och galopp på volten hela tiden nästan. Med Fokus på att svänga utan att röra händerna och att driva utan att klämma hela tiden. Det var jätteroligt att komma igång och vi fick massor av beröm. Fabian för att han var framåt och glad och väldigt lyhörd. Och för att han inte var så fet och i dåligt skick som hon förväntat sig efter sommaruppehållet. Kanske att det där med ridskola på sommaren inte är så dumt ändå. Jag fick beröm för att jag inte viker mig i sidan och för att jag balanserar huvudet mellan axlarna. Och lite för att jag fattar vad hon säger och försöker behålla min kroppskontroll. Därifrån är meningen att vi ska ta oss framåt...

Långsiktigt mål för mig är att rida ett horsemanship mönster på en träningstävling i vår. Den ska innehålla alla gångarter och lite kluriga banor...På stångbett och enhandsfattning!

För att nå dit ska jag rida noggrant och prydligt. Vända för högeraxel istället för att styra och sitta stilla med överlivet och bara driva vart fjärde steg. Låter lättare när man skriver det än det känns att genomföra.

Fabian ska våga möta bettet och gå i avslappnad form. Lite kvickare i benen och med mer energi så att vi har användning för träningen även i dressyren. För att komma dit ska vi träna rollbacks och kvicka övergångar.

Nästa lektion blir redan nästa söndag så det blir till att hårdträna i veckan. Jag ska rida på stångbettet och jobba på att göra halt genom att låta stjärten flyta ut i sadeln. Hihi. Det måste ha varit väldigt roligt att se på den träningen idag.





När jag kom hem var det dags för lunch och sen trädgårdsarbete. Bytte om till mina fina gardengirl byxor för att "jobba" bättre. Eller framför allt vara snygg när jag jobbar... Det blev en hel del gjort faktiskt. Halva köksträdgården är genomgrävd och det som inte var fräscht längre tog jag bort. Jag skördade flera kilo rosenbönor varav några smakar fantastiskt men en hel del har suttit för länge och är bara trådar och bark. Trist... Man kan ju öppna och koka bönan som ligger på insidan som smakar supergott men jag har fått för mig att de är giftiga. Säkert bara nån skröna för med tanke på att jag äter dem varje år och inte dött av det så är de nog tjänlig föda. I varje fall blev det prydligt i landen. Jag åkte upp till stallet och plockade hem lite hästbajs som jag la på bäddarna för att få lite bättre struktur till vårsådden. Det blev lite ogräsrensning här och var så efter fyra timmar är kroppen ganska mör. jag kommer ha träningsvärk i morgon det kan jag lova!



lördag 7 september 2013

Men satan i gatan va skönt!!!

ÅVilken septemberlördag! Sitter just nu(19.46) i kortbyxor i trädgården med ett glas vin (igen) och bara njuter... Det är för bra för att vara sant. Livet just nu känns lite väl fantastiskt och till viss del är det väl sommarens förtjänst. Det är svårt att inte vara lycklig när kroppen är fullmatad av D-vitamin. 

Jag och mamma hade en underbar dag. Först åkte vi till Gunnebo slott för höstmarknad. Köpte lite kravmärkta grönsaker och oliver och diversesaker. Konstigt nog tvekar jag inte på samma sätt när det gäller pris på trädgårds produkter, gärna kravodlat som när jag köper kläder...

Vi åt lunchbuffé som var otrolig och beställde var sitt grönsaksabonnemang från årstiderna. Verkar otroligt fräscht...

Jag behövde nya byxor till mig och Nattis så vi stannade till på Allum. Allt var fult eller äcklig kvalitet. Slutade med ett besök på moraliskt ifrågasatta H&M... Skämms lite men endast där hittade jag byxor som satt bra och var prisvärda. Nattis var nöjd men byxorna satt åt...hon ville inte byta dem men om det berodde på att hon gillade dem, fick dåligt samvete eller inte orkade gå tillbaka låter jag vara osagt. Snygga var de. 

Jag har inte varit i stallet. Känns lite tomt faktiskt men jag skördade lite ärtor som vi glömde äta till middag, lite rosenbönor som grillades tillsammans med entrecote och potatis till en potatissallad och tomater,tomater, tomater...Grävde ett halvt köksland från ogräs och korkade upp vinet i stället. Jag fryser fortfarande inte men nu kommer skymningen krypande och det är dags för en lördagsfilm (silverlining books) och kanske en laktrispipa eller två..




fredag 6 september 2013

Fredag...

Jes! Fredag är bradag. Hade en bra planering med kollegor på förmiddagen och passade grannavdelningens barn på eftermiddagen. Faktiskt det enda jag känner mig lite kluven till på nya jobbet. Hela fredagen går åt till planeringar som visserligen är viktiga men tar hela dagen i anspråk. Inte direkt tid att göra något bra med barnen då...inte särskilt effektivt heller för planeringen ska börja halv nio och vi är inte klara att starta på riktigt förrän strax innan nio...så då har jag klagat lite. Måste bara säga att jag tyckte att vi fick bättre planering på kulle när alla var schemalagda till sju och tog planeringar på eftermiddagarna när det var lite färre barn. Då hade jag minst fyra och en halvtimme varje vecka,mgemensam och enskild som det behövdes. Nu får man vara glad att man får ihop två. När jag sen jobbar mitt på dagen varje vecka så har jag varken de där goa morgontiderna eller sen eftermiddagstid när man kunde pyssla lite medan barnen lekte. Annars trivs jag som fisken i vattnet. Mycket utmanande diskussioner med duktiga kollegor. Jag känner också en stark lust att förkovra mig som varit borta sen jag studerade sist, den där 15p kursen i pedagogisk dokumentation...hua...

Efter jobbet stannade jag till och gav Felix metacam, tempade, fodrade och pussade på Fabian i hagen. Det tog väl 25 minuter och sparade Theas familj flera timmar. Ännu ett skäl till att älska att jobbet är så nära stallet. Fick en fin återkoppling från en oväntad förälder idag också så jag älskar mitt jobb just nu :)

Hemma kröp jag snabbt upp i hammocken med en bok för att ligga där ett par timmar men när maken kom hem och lockade med en promenad drog jag på mig träningsbyxor och hängde på. Över en timmes promenad i kuperad terräng känns i kroppen, främst knät,  men jag kunde sätta i mig en onyttig middag med vin utan minsta dåligt samvete. Imorgon ska bli värmebölja igen. Ska träffad mamsen och gräva i trädgård och njuta av att det fortfarande är sommar! 

torsdag 5 september 2013

Bra flyt

Jo det funkade idag som det var tänkt med en liten förskjutning... Felix gick på transporten utan att blinka och så åkte de i väg till alekliniken. Visade sig vara kotledsinflamationer och förslitningar. Inga pålagringar dock och en god prognos. Nu ska han vila några dagar innan han får komma ut i egen hage och sen sättas igång för hand i tre veckor. Trist för Thea och familjen att det börjar så dåligt med första hästen. Jag minns våra tre fyra första försök till "hästägare"'halta, lytta eller galna...

Fabian fick nya skor och verkades ovanligt medgörlig. Jag var borta en timme från jobbet sammanlagt och hälften av det var rast. Bra för en dag så där. Vädret har ju varit halv bra och jobbet var ovanligt tungt. Många är nog lite trötta och små snuviga så det blir lite fler konflikter att hantera. Men jag är bra på att bukandas och direkt efter jobbet fick jag jobba med kroppen. 16 påsar med fem kilo i varje fyller inte sig självt. Nattis hoppade lite men tyckte Att bjudningen var dålig. 

I morgon är det äntligen fredag och jag ser fram emot att ha en lugn helg utan måsten. 

onsdag 4 september 2013

kursdag

Det är alltid så nervöst första gången man ska möta en ny grupp. Idag kom 15 av 20 deltagare. Två hade meddelat frånvaro och de andra tre har jag tappat bort...hoppas de fått mail som de ska så det inte blivit något fel. Jag hade ju inte fått någon bra lokal att vara i så det var lite mäck innan jag var på plats. Först fick jag åka och hämta fika på kommunhuset och sen till lokalen. Väl där var det bara att flytta runt stolar och försöka göra det beboligt. Allt fungerade över förväntan och fjolårets katastrof när inget fungerade och jag kraschade datorn första gången jag träffade gruppen uteblev. Kursen förflöt efter planen och gruppen visade sig vara så positiv och full med goda energier. Jag tror det kan bli en av de bästa kursomgångarna faktiskt. I vanliga fall brukar det ta en del energi även om det också ger mycket men idag gick jag ifrån med mer energi än när jag kom! Och alla verkar vara så trevliga och snälla.

Efter kursen var slut fick jag först städa ut efter oss och sen åka tillbaka med termosar och annat. Sen var det dags för stallet, som vanligt...idag hade jag en plan med att bara försöka komma i rätt sits i sadeln. I måndags hade jag ont i nacken och red sämre än någonsin. Funderade på om det verkligen är rättvist mot Fabian att hålla på och kräva massa saker när jag inte kan bättre. Kanske var det dags att ställa ridstövlarna på hyllan eller åtminstone bara satsa på att rida western i skogen? Självförtroendet får sig en dipp när hästen ser ut så där hela passet...

Men skam den som ger sig. Jag övertalade Nattis att ge en sitslektion i lina. Så idag fokuserade vi på att försöka få mina stela höfter att vrida sig, knäna att mjukna och följa hästen, handen att inte flaxa runt och hälen att inte gnaga i sidan på stackars pålle. Det gick ju inte snabbt för så fort jag skapar av och bara sitter med så stannar han. Det där med självgående häst är nog en dröm....men efter en halvtimme i lina med knut på tygeln var Nattis nöjdare med sin mamma och Fabian redo att jobba lite. Jag kände mig absolut mer i balans och även om höftleden och knät inte håller med alls så är jag nöjdare. Kanske kommer jag fortsätta rida trots allt?

På söndag kommer Jill för första lektionen i min ekipageutvecklingsserie på tio lektioner. Western då vilken är bra med tanke på att kroppen tar mer stryk i dressyrsadeln. Fast den är ju lättare att sadla med så nacken får det ju lite lättare. Och apropå den så är det bättre men fortfarande inte bra.

Imorgon är det torsdag och jag behöver kompa ut en timme för att hjälpa till att lasta Felix inför vetrinärbesöket. Fabian skos samtidigt så om allt flyter på som det ska även i morgon kommer Fabian vara färdig precis när Felix åkt så jag kan släppa ut honom och skynda tillbaka till jobbet för lunch. Det är mycket ibland..
Lite bevis på att både jag och Fabian kan vara fina korta stunder kommer här...


                       
















tisdag 3 september 2013

Hösten är här.

Alla pratar om hösten och har gjort länge..."den här hösten ska jag... Under hösten kommer vi att...höstens planering är..." Just nu sitter jag i trädgården efter att ha ätit middag ute med familjen. Under parasollet i minst 20 grader kl 18.00. Solen värmer och vinet smakar lika gott som i somras och semesterkänslan är total trots att jag jobbat heldag. När kommer den där hösten som alla pratar om? Jag tycker nämligen att det trots att kalendermånaden visar på september fortfarande är sommar. Och jag tänker njuta hela veckan av den. Enligt yr.se kommer nämligen sommartemperaturerna ligga kvar minst till tisdag nästa vecka! Otroligt! 

Jag och maken hade en lång diskussion om huruvida det brukar vara så här i september. Jag hävdar att det brukar vara vackert men kyligare...maken som kommer från varmare breddgrader är övertygad om att det brukar vara varmt i september. Snälla hjälp mig övertyga honom! Inte ens statistik över temperaturerna de närmsta tre tidigare septembermånaderna verkade övertyga...sen tror vi att det måste vara rekord i soltimmar och stabilt sommarväder. Varmare somrar minns vi men inte någon med så långa solperioder. Har vi rätt eller fel? 

Hursomhelst verkar alla människor njuta av den här sommaren. Och bortsett från att det är lite snuvigt i näsan och att vänster sida av nacken fortfarande protesterar högljutt när jag vrider på huvudet är det bättre idag. 

Förmiddagen ägnades i skogen och eftermiddagen i ateljén. Det är bra arbetsdagar det. Jag börjar faktiskt känna mig hemma på nya jobbet. På måndag är det en månad sen jag började men det känns mycket längre. Tanken på gamla jobbet känns som en avlägsen nostalgisk del av livet. Jag saknar mina gamla kollegor men börjar verkligen få nya kamrater på nya. Hoppas de gamla kollegorna hör av sig och vill träffas nån gång för de saknas lite i livet. Jo jag har ju pratat med flera och träffat några men jag menar lite mer så där officiellt.

Natta är fortfarande förkyld så hon fick inte rida idag. Jag lejde bort Fabian till Thea vars ponny ska vila tills veterinären kollat honom på torsdag. Hoppas verkligen det blir bra med honom för de kommer bli så ledsna om de måste byta eller ha rehabilitering hela året. 

Jag är nöjd med att sitta här i trädgården och dricka vin på en tisdag och har för avsikt att göra det tills det är höst! Så håll dig borta ett tag till gubben Höst, även om jag älskar dig också...






måndag 2 september 2013

Wiplash

Inte nog med att man ska vara förkyld. Nu kom min gamla wiplash på besök igen och idag har jag inte kunnat vrida på huvudet utan varit i konstant smärta. Trots värktabletter och voltarensalva. Jag lekte med barnen på gården ett tag efter lunch men fick säga till dem att inte kramas eller ett ta i mig för det gjorde så ont! Riktigt jäkla tråkigt alltså. Skulle helst ha velat bädda ner mig i sängen såna här dagar men det blir sällan bättre av det. Dessutom var det många hemma sjuka idag så det var väl tur jag gick till jobbet.

Slutade tidigt, halv tre är tidigaste dagen numer för mig... Åkte direkt till stallet och funderade på hur i hela fridens namn det skulle gå att rida. Jag kunde inte bära ner westernsadeln för den var för tung så det fick bli att plocka fram dressyrsadeln för första gången  länge. Tyckte inte den satt perfekt och det blev ju inte bättre av att jag red superdåligt. Fabian kastade med huvudet och bråkade mest hela tiden, när han inte tittade  på de andra hästarna i paddocken förstås. Helt okoncentrerad och så satt jag stel som en pinne och flaxade med armarna och vinglade i balansen. Fy fasen vad dåligt. Jag kan ju skylla på nacken och hästen men faktum kvarstår, jag rider som en skata...

Idag kom den sista ponnyn till flocken. Jag var lite orolig att Fabian skulle bete sig igen. Visserligen kan ju hästarna inte hjälpa att de är hästar och ibland förstår man inte nåt. Såg såren Fabian gett de nya ponnysarna i lördags och man får ju skämmas lite å hans vägnar (han lär ju inte göra det själv). Den ena hästens matte var nog lite ledsen och irriterad, vilket man kan förstå...man kan ju bara utrycka sin förståelse... Men i varje fall blev det inga problem idag. Den nya hästen sprang runt och var super snygg och sen ställde han och Fabian sig ihop och kliade varandra intensivt i säkert tio minuter. Hur kan det vara så olika? Kul att se flocken i höst solen. Blev ett bra avslut åtminstone.



Väl hemma åt jag lite rester med min sjuka dotter som därefter masserade nacke och rygg på sin mor...Nu är det lite bättre men det blir nog lite voltarensalva och en Ipren innan sängen ändå. Hoppas Det är bättre i morgon för mitt humör är verkligt, verkligt dåligt när jag har så ont.