Igen

Igår låg jag i sängen och väntade på melatoninkicken...jag passade på att skriva ett ganska långt och till viss del utlämnande blogginlägg då dagen varit känslosam. Och lite många saker på gång på samma gång. Sen när jag skulle lägga in en bild slant jag och raderade hela skiten. Kanske lika bra det. Kortfattat jobbade jag fem timmar, han inte rida, fick en lång utläggning kring sonens skolgång eller bristen därav, satt en timme på fel ställe och väntade på apt som blivit flyttat men jag inte fått information om. Jag var ganska sur på livet redan innan men när jag vakande i morse var jag glad igen...tandläkarbesöket kostade varje fall 300 mindre än jag räknat med och tänderna var fina...alltid något.

Idag hade vi maskerad på jobbet och en kvart innan jag gick hemifrån kom jag på att jag skulle ha något att klä ut mig i. Turligt nog låg en sjörövarutstyrsel redan packat efter nåt tema för ett par år sen. Jag fick sen spontant planera in en storsångsamling för hela huset och kände mig på topp. Älskar verkligen att få klä ut mig och spexa med barnen och har man bara en trumma funkar allt! Och jag har en trumma...

Mötet med Cikt-gruppen gav verkligen inget nytt så jag förstår inte varför det var så viktigt att träffas just denna vecka? Vi fick i varje fall chans att se varandra, konstatera att vi har jobbet kvar och boka ett datum för heldagsplanering i januari...jag var ju lite orolig att de skulle dra in tiden men så var det alltså inte. Fick ju inte mer heller tyvärr men jag får fortsätta lobba för det.

Sen blev jag sen till stallet men Natta och Thea hade börjat...jag fixade resten när de red och tog det lugnt. Inte när jag skulle ta in för den ena ponnyn i sjukhagen är numer även lite sjuk i sinnet. Lite överskottsenergi gör att han brallar runt en del. Så redan när jag kom in i hagen hade han bockat ett tag och när jag tog ut honom ur sjukhagen både stegrade han och bockade och drog en rallban runt mig! Det blev till att vara sträng och backa backa backa...inte en gång utan tre-fyra gånger ballade pållen ur. Tack och lov fattade han att det var bäst att stanna på en replängds avstånd för varje gång han kom närmre skakade jag grimskaftet och backade ett steg. Hade hjälp med att öppna grindarna för det är svårt att hantera brallande häst och elstängsel samtidigt. Är mycket glad för att jag lagt pengar på lite NH kurser för idag kände jag att det dels funkade och dels var en livförsäkring. Det kan onekligen gå illa när man leder från marken och det hjälper inte alltid att man tagit på både hjälm och skyddsväst. Men som sagt han vågade inte kliva in i min zon vilket ger lite säkerhetsavstånd. Det räckte i slutet att jag lyfte fingret så stannade han och väntade på att jag skulle ge tillstånd att gå så det är en smart och klok ponny måste jag säga...och söt. Men var han min skulle jag nog ge en dos lugnande om dan tills han var igång och fick utlopp för sin energi.  

Väl hemma är jag trött och stel i kroppen och inser att det blir till att åka till stallet i morgon med för att tvätta hästar inför lördagens klippning. Snart dags för semester igen...

 

Här är mina söta katter som vet hur man chillar

Dagens

Årets utmaning, eller det som är kvar av året var ju att försöka äta lite mer miljövänligt. Det är ju inte något helt nytt för mitt gröna hjärta och fingrarna brukar ju se till att det finns en del väldigt närproducerade och miljövänliga grönsaksalternativ, när klimatet tillåter vill säga. Och sen några veckor tillbaka kommer en ju en grönsakslåda med säsongsbetonade närodlade och kravmärkta grönsaker från årstiderna. Vi är väldigt nöjda med detta och skulle någon vara intresserad så kommer det ett erbjudande med nästa låda om man värvar en ny kund. Hojta till om ni vill prova med 20%rabatt så ska jag värva er. Vi har valt lantlådan som följer årstiderna. Så här års utmanar det matlagningen också. I söndags gjorde jag pumpasoppa för första gången och veckan innan persiljerotssoppa som var helt gudomligt god! Man kan ju välja en mer traditionell låda också men jag gillar verkligen utmaningen. 

Vi ska också äta vegitariskt 1-2 gånger i veckan vilket först väckte lite frustration hos maken men i går kväll frågade han om jag skulle laga mat på tisdag och i så fall var det ok att  jag lagade något vegitariskt... Idag blev det alltså en jätte god gryta som kommer hålla oss mätta en vecka. Och snabbt var det också.

Jag slantade två morötter, skivade en lök, tog det som fanns kvar av blomkål och broccoli, en halv paprika, en halv jalapeno och fräste upp i en gryta med ett halvt saffranspaket. Sen i med två paket krossade tomater och ett paket linser en skvätt vin över och så ett halvt paket quorn filé...serverades med couscous och kallt vatten. Alltså både nyttigt och miljövänligt! Och herregud så gott...både i magen och samvetet. Tror inte mina laktrispipor är så miljövänliga så man får ju kompensera, jag har aldrig sett kravmärkt laktris undrar om det finns?

På jobbet idag var jag själv med två vikarier första timmarna men det blev riktigt bra ändå. Jag hade en kul samling i piazzan och sen jobbade vi med lite läsa sig till skrivning och iPad och starbord program med bokstäver. Barnen var glada och nöjda och på utevistelsen även väldigt glada och blöta... Vissa dagar är aktiva på det där positiva sättet som ger energi istället för tar...

Den här veckan har visat sig väldigt bra hittills. I morgon blir det spännande att se om Jag får ihop dagen. Tandläkare, utvecklingssamtal med Jontes skola och apt på kvällen... Jag ska dessutom hinna rida. Som tur var ligger jag 8 timmar plus på mina ikt timmar så imorgon plockar jag ut lite med gott samvete...kanske halt enkelt ska åka och rida på morgonen innan tandläkaren?  Och med ipaden så kan jag sätta mig på nåt bibliotek mellan Mölndal och Gårda. Undrar om Mölndals biblotek är öppet. Och vart ligger det? Jag borde veta för jag har ju bott där...

Så kom en ny vecka igen...

Det finns 52 på ett år ungefär ganska exakt. Så man borde inte bli förvånad att de kommer så ofta. Men sen jag slutade vara ledig en dag i veckan, fredagar då, så blev helgerna väldigt korta och veckorna oftare på nåt sätt. Är det någon mer som känner igen sig i det. Det svåraste i livet är att inte längta till helgen eller semestern. Tänk om man kunde längta till måndag eller onsdag? Hade inte det varit fantastiskt? 

Jag var lite små risig hela helgen och är inte helt på banan ännu. Magen strular så tillvid att jag mår smått illa så länge jag inte dricker vin eller äter laktrispipor. Väldigt konstigt faktiskt. Men trotsig det och en natts dålig sömn kom jag iväg till jobbet som vanligt. Kastade mig direkt på en buss med massa barn för att se en riktigt bra teaterföreställning. Tänk om alla var så bra, då hade man fått sitt kulturbehov tillfredställt utan att lämna jobbet. Jag fick också ordnat med lite saker i det rum som jag vill kalla IT-hörman på jobbet. Där finns  möjlighet att jobba med att skriva på dator och leka med bokstäver och nu börjar det se lite mer ut som jag vill ha det. 

Sen åkte jag till stallet. Imorse var det som men när jag kom till stallet var det mulet igen. Men kallt och stilla. Igår red jag ut med Thea så idag var det en helt annan häst idag än tidigare i veckan. Kanske att hoppningen hjälpte till att förbättra humöret också. En timmes träningspass för oss båda blev det innan jag åkte hem.

I morse var det kallt så jag var tvungen att köpa skor idag. Åkte till skolhuset i Lerum och ägnade en timmes ångest över att behöva välja skor. Såg direkt ett par jag gillade men insåg efter att ha provat den att det var exakt ett sånt par som en kollega på jobbet hade idag och som jag skämtsamt sa att jag kunde ta när de nu stod där i tamburen...nej jag kinde bara inte köpa dem, det hade kännts patetiskt. Så jag provade varenda sko i hela affären men ingen var snygg nog eller hade rätt brun färg till min jacka. Till slut hittades jag ett par som DÖG! i rea lådan faktiskt och dessutom i storlek 38, ( jag brukar ha 38/39...) som var lite stora så jag får plats med en sula. Tur för jag höll på att bli lite arg på kollegan som han före till snyggaste skon.

Ovanligt

Idag grälade vi lite. Maken och jag...över hur vida filmen vi såg var århundradets bottennapp eller överraskande bra. Jag hävdar dock med bestämdhet att det var en knapp tvåa i betyg kanske mer 1.7 eller så....fast om man räknar förstörda hus blev det ju höga poäng. Ok den var inte sämre än sina förengare kanske med Stålmannen har aldrig varit en favorit. Spindelmannen ja, och ännu hellre ironman (fast det kan ja helt andra anledningar än rent filmiskt)... Men Stålmannen? Det är något löjeväckande över hela karaktären och den som tänkte att man kan dölja det genom snabba klipp och hopp i historien och bra effekter tänkte helt fel. Jag bryr mig inte hur det går och kunde lika gärna ha sovit mig igenom filmen. Då hade jag ju i vant fall vaknat utvilad.

Men nej nu är klockan sent och det är för sent att hoppas på något åt det hållet. Jag är väldigt glad över min väckarklockslampa som väcker mig till solsken och fågelkvitter varje morgon. Imorse till exempel, pigg och glad gick jag upp och lagade gröt som dottern önskat sig till födelsedagsfrukost. 

Sen till stallet för att titta på hennes hopplektion. Det gick jättebra såklart som vanligt och de klarade även de lite klurigare övningarna. Fabian flög över vissa hinder så det finns en del kapacitet i kraken trots allt. Vi pratade lite efter ridningen och kom fram till att vi nog ska lägga ner det där med att titta efter ponny och istället hitta en bra liten storhäst åt oss. Så nu har jag tackat nej till att komma och provrida sen där fina ponnyn vars ägare skickat tre brev med filmer och allt och försökt övertala oss om att komma och titta.

På kvällen kom mamma hit och vi firad nattis födelsedag. Tänk minstingen är 14 och den största kan få ta ett glas öl till maten helt lagligt...  Undrar hur gammal det gör mig? Inte för gammal hoppas jag utan precis lagom.

Makens hembakta tårta!

Tack och lov det är fredag!!!

Inte en sekund försent heller... Igår trodde jag att jag skulle bli riktigt sjuk till slut eför fter en veckas lätt illamående och huvudvärk kände jag mig frusen och febrig hela dagen på jobbet. Var nog den sämsta fröken genom tiderna men hade den goda smaken att hålla mig helt ur konflikter hela dagen. När jag väl slutade var jag så risig att jag fantiserade om att ta ett fleecetäcke och lägga mig en stund i halmen i stallet. Istället höll jag mig på benen och fixade hönäten till hästarna, sopade, torvade, fodrade, tog in, bytte täcken och stängde stallet. Jag satt dessutom 50 minuter i paddocken och tittade på när Nattis red.

Hon gör det så bra. Jag begriper inte hur hon får sån fart och sånt tempo på honom och rytm... Hon rider honom så mycket bättre än jag någon sin kommer göra. Jag blir stolt i hjärtat men också oerhört avundsjuk! I hela livet har jag önskat att få lära mig rida. Förutsättningarna var inte där som barn och nu när jag är vuxen och har förutsättningar verkar inte kroppen ha förutsättningar... Eller också är det så att jag aldrig haft förutsättningarna för att man helt enkelt inte varit då talangfull...

Ser att dottern har talang men vill ändå inte köpte henne den där tävlingsponnyn som faktiskt skulle kunna innebära ett rejält lyft och kanske till och med en tävlingskarriär på åtminstone lokal nivå. För jag har inte råd att hålla oss med varsin pålle och vill inte avstå trots min mindre talangfulla ridning... Sotis helt enkelt...

Så idag på sin födelsedag fick hon ingen ponny. Såklart. Det blev hemgjord pizza och tvfilm. Hon verkar trots allt nöjd.

Så där satt jag i paddocken och var stolt över min 14åring och tyckte lite synd om mig själv. Sen åkte dottern hem och jag stannade kvar en stund för att plocka in hästar och vara på trevlig after stable med stallkompisarna (de flesta som inte rider utan är engagerade ponnymammor/pappor. Några drack vin, alla åt ost och hade trevligt . Och en Ipren höll mig vaken ett tag. Och sen sov jag hela natten.

På jobbet idag var jag trött men inte dålig som igår och nu är det ännu lite bättre efter att ha vilat på soffan hela eftermiddagen. Missade ett AW jag sett framemot men bara tanken att åka till stan fick mig att gråta så det var nog lika bra det.

Sjukt trött

Dessutom nyser jag och har lite ont i halsen. Kanske sjuktrött rent av? Det brukar man kunna skrämma bort med ren viljekraft. För att tycka riktigt synd om mig fick jag rejält ont i nacken idag. Inte i stallet. Så många gånger jag oroat mig för att ramla av och dra upp den där gamla nackskadan igen. Glömde oroa mig för den verkliga faran, att dra huvudet i bildörrskarmen med fullkraft när man sjunker ner/ kastar sig ner med trötta muskler i sätet på bilen . Efter ridning, så lite hästrelaterat var det... Jag var alldeles för trött för att hålla ordning på mina långa lemmar. Och nu har jag JÄTTEONT...

Det var i varje fall kursdag idag och jag blir så väldigt glad varje gång jag träffar min grupp. Varje gång tycket jag att gruppen är bättre än någonsin men den här gången är jag säker på att det är sant. Jag hoppas verkligen att jag ska få fortsätta hålla dessa kurser och helst utveckla konceptet ännu mer i framtiden. Nästa vecka är vi kallade på terminsmöte och jag hoppas det inte är för att säga att nu är pengarna slut för satsning på IT. Då vet jag inte vad jag ska ta mig till. Nej så får det inte  vara.

Baksidan av att hålla kurs är att jag blir då mentalt trött efter. Just då är jag så fokuserad på att göra ett bra jobb att jag inte känner det, men efteråt...woh.

Direkt till stallet för att borsta hästar och sen rida tillsammans med Nattis. Fabian var väldigt spänd idag för de höll på med något vid husvagnen och något rörde sig i skogen. Men han var fin och framåt och det kändes bra för övrigt. Nattis rider Felix som ska tillbaka till veterinären i morgon för uppföljning. Hoppas han är bra nu. Vi spekulerar fortfarande i huruvida Aladdin den fina Isabellen är vår eller inte. Fick provsitta en 140cm ponny idag som inte kändes så liten  trots allt men det var ju bara i skritt så jag vet inte. När vi gick från stallet och jag tittade på Fabian förstår jag inte hur vi ens kan tänka på att lämna tillbaka honom, så fin han är... Och då viste jag genast att det måste vara fel ponny, för ska vi byta måste den vara bättre än Fabian så det så!

Nej nu ska jag krypa i säng med lite linnex på nacken och back om track skydd både på knä och nacke, kärringkropp är inte på topp!

Hemska tanke

Vi börjar luta åt att skaffa ny ponny efter sommaren och hemska tanke!  I natt drömde jag att vi skulle lämna tillbaka Fabian till Björn och få en ny som visade sig vara både fet och sjuk....jag är livrädd för att ens tänka tanken att jag skulle köpa en alldelese gen och sen. Isar det sig att det är fel häst, eller den blir sjuk och halt direkt...

Trots detta skickade jag i väg en förfrågan på en jättefin ponny igår. 10 år 144 cm livstidslicens...snygg och trygg. Allt vi vill ha egentligen. Så jag beskrev vad och vilka vi är och blev direkt erbjuden att komma och prova. Dock gillar hästen inte att träna i paddocken mer än kanske en dag i veckan, trivs bäst att jobba ute. Och gillar heller inte att tävla utan blir lite lat och långsam...alltsedan n häst för mig men natta vill ha lite mer fart och fläkt nu...det kommer bli svårt att hitta rätt. Egentligen är det en sån häst vi ska ha, en som inte är för svår att lära sig lite ner på. Men en är inte heller westernridnen vilket jag vill ha. Men fin är den

http://hastmarknad.hastnet.se/sok/annons.php?aid=763205&inriktning=1&typ=12

Vi får se, skrev tillbaka att vi avvaktar lite då dottern vill träna lite mer än hästen verkar vilja...

Igår hade vi föräldrarmöte på jobbet men jag han gott och väl till stallet och rida i lugn och ro innan. Tura tt vi är utomhus för det blir inte direkt någon hästlukt i håret. Ridningen gick bättre än på länge och föräldramöten var toppen. 

Och idag lyser solen så det finns all anledning att vara lycklig...