Semestrar

Det har redan gått två hela dagar...och jag har verkligen väldigt trevligt. Cia hade ordnat med en hemma SPA dag i går. Fuzzy navels och allmän uppfrächning. Det blev ganska många Fuzzy navels( luddiga navlar) innan dagen var slut.. Först var det hår kurer och ansiktsmasker och fotbad. Sen var det dags för den mycket amerikanska sedan att stöpa händer och fötter...två doppningar i smält parafin med mango doft...jaja man tar ju seden dit man kommer :) Det var betydligt skönare än det låter och väldigt mycket roligare1

Efter SPA dagen åt vi middag med Brads föräldrar och Farfar som troligen heter grandpa trots att han faktiskt har ett namn
(jag frågade)

Jag har sovit som en gris varje natt. Första kvällen lyckades jag hålla mig vaken till nio, typ fem på morgonen och sen sov jag med hjälp av morfars sömn tabletter 12 timmar i sträck.

I morse vaknade jag utvilad klockan åtta och jag har inte kännt av tidsskillnaden alls.

Inte heller höjd skillnaden verkar på verka mig så mycket. Jag tor en rask promenad i går och idag har jag busat i trädgården med Bode som fick en fin and att ta livet av i fjäsk present.

Dagen ägnades annars åt SHOPPING i första hand. Vi han en affär innan vi var tvugna att äta lunch på buffalo wild wings eller vad det nu hette. Tre små ( läs amerianska) hamburgare och en öl.. Vi hade tänkt att handla mer men solen lyste helt otroligt skönt så vi åkte hem och satte oss att sola och dricka en öl till på altanen. Det var 7 plusgrader ute men vi satt i linne och blev lite solbrända faktiskt...imorgon blir det solskydds medel!

Vi ska till Forth Colins i morgon och besöka ölbryggerier och förhoppningsvis tilla på clydesdale hästar. annars hoppas jag att se lite hästar på häst showen på lördag. Det blir nog med clinics än uppvisning men det ska bli kul ändå...

Framme

Wow...det tog sin tid men jag är verkligen framme hos min syster...Resan över gich över förväntan även om den var lika lång och otroligt obekväm som väntat. Det tog väl sammanlagt i varje fall 12-13 timmar varav 10 på frankfurt denver flyget. Mina ben är väldigt mycket för långa och sätena alldeles för smala. Men den här gången lyckades jag somna 45 minuter mellan lunch och midddag.

Till min stora lycka satt inte några snoriga barn på sätet bredvid ( de lämnade jag i sverige) Jag hade trevligt sällskap av en kvinna från ryssland och en man från bengtsfors, båda bosattaa i Denver. Bra samtal som höll hela resan utan att bli pinsamma:) Det underlättar.
 Nu är jag väldigt trött för klockan är 2 på natten och jag väntar med spänning på middag.

När jag kom var det 20 grader varmt. I morgon ska det snöa. men det ska bli varmare i helgen igen...trur att man inte packade så mycket för man behöver kanske köpa både det ena och det andra:)

Ursäkta stavningen , det är inte ett engelskt skrivbord bara ett trött öga som inte orkar stavrätta:)

natti natti

Nu är det äntligen dags...

Äntligen Äntligen Äntligen!
I morgon ska jag iväg...Denver...där har jag aldrig varit och det ska bli så spännande. Men framför allt ska det bli så roligt att träffa Cia! Bortsett från att man ska resa typ ett halv dygn för att komma dig ser jag fram emot att ha lite semester. Helt ensam utan familjen i tre veckor. Barnen kommer sakna mig...Maken med sägen han med ett smile. Dottern kommer nog sakna mig på riktigt...Sonen ser jag ju knappt ändå så det är ju som vanligt.

Det ska bli spännande att se hur Maken fixar att hänga med till stallet och om Dottern är nöjd med hans insats. Skönt att familjen är kvar hemma och tar hand om katter, kaniner, ponny och hus...Då behöver man inte ägna tid åt att oroa sig för dem och familjen är ju väldigt kapabel att ta hand om sig självt, det känns väldigt bra.

Packningen blev väldigt spartansk. Två par jeans, några toppar lite underbyxor, en klänning och några koftor. Lite presenter (väldigt lite) också. Hand bagaget består av ett par trosor, ett linne, en bok och en nack kudde som skramlar runt på botten. MÄSTERSKAP i packning har härmed en okrönt konung. fram med lagerkransar och guldmedaljer!

Jag ska försöka uppdatera om jag hinner...so long, långkalsong :)

Resfeber...

Oj nu är det dags äntligen!!! EN arbetsdag kvar bara...har nog ingen vikarie så det blir väl som vanligt en tuff måndag morgon men det blir bara EN dag sen...SEMESTER!!! Tjoho äntligen ska man få hålla om sin lilla- syster igen. Väskan är typ packad. Den är halvfull så nu funderar jag på vad jag kan stoppa i så sakerna inte åker runt. Men jag har ju tänkt packa lite mer på väg hem så det är väl bra tror jag. Pengar växlade, presenter inköpta passet framplockat... Det var väl allt? I mitt handbagege ligger just nu en bok om portfolio pedagogik (Om jag inte har något att göra på vägen måste jag väl ta mig i genom denna?) och en nackkudde...Boken är tyngst :)

Jag och mor var på Frölunda torg och köpte lite saker jag ville ta med. "Behövde" verkligen en sån där kräm som man har för att se slät och hudfärgad ut istället för gropig och rödflammig...typ smink fast jag vet inte vad det heter faktiskt. De hade ett erbjudande om konsultation på KICKS för 250 kronor så fick man köpa för 250 kronor. Alltså nästan gratis. Det var världens trevligaste tjej så jag överlevde den något konstiga situationen att sitta och bli sminkad mitt i en affär på söndag eftermiddag. Det blev inte helt gratis men jag kom därifrån med en färgad kräm och massor av extra saker som hon skickade med gratis...(Jag tror faktiskt att hon tyckte lite synd om min torra hud som hänger i stallet och på förskolan utan att matte visar någon som helst hänsyn)


Vi åkte till Morfar och hälsade på i hans nya lägenhet på Bjölahemmet. Fin utsikt och riktigt trevligt faktiskt. Vi drack kaffe och åt wienerbröd. Det såg ut som om han trivdes ganska bra.

 Jag fick världens finaste present idag också. Min Morbror har gjort en ljusstake, just en sådan jag önskat mig i flera år. Den är dessutom gjord i trä från Mormors vävstol, just den som jag lovade att hjälpa henne sätta upp i flera år. Måste säga att jag är väldigt glad att jag fick vävstolen i en sån elegant och ursnygg förpackning...Den kommer jag att vara glad för hela livet tror jag. Nej det är jag säker på. Min Morbror är väldigt väldigt duktig på finsnickerier. Han går på kurs nu när han är pensionär. Jag tycker han skulle starta eget och sälja storskaligt. Då hade han blivit rik för finare saker är svårt att hitta. Det säger jag nu inte bara för att jag råkar älska min morbror...även om jag nog är lite jävig:)

vårväder

Helt underbart. Vi åt en lång fruktost tillsammans Maken och jag...barnen hade övernattat på respektive favoritställe. Eftersom jag skulle rida lektion på eftermiddagen hade vi hela två timmar på oss att göra något trevligt tillsammans. Det blev en långsam promenad i solen i Örgryte/Delsjövägen. Funderade på om inte nåt av slotten där skulle funka tills vi insåg att ingen av oss känner för att jobba hårdare eller mer än vi gör idag... Solen ar tack och lov gratis och så även nysopade vår gator...

Jag hade bokat tid i paddocken till kvart i fyra...så kommer man dit och möter två omåttligt skadeglada  polare... kom upp i hagen och möttes av orsaken till denna... HALLÅ? Jaja huvudet var ju rent i varje fall:)

Undrar om det är nåt speciellt med leran i vår hage? Skönt ser det ut men kanske inte riktigt drömläget när ridläraren ska komma och dessutom har lite bråttom?

Det är verkligen underbar vår nu Solen sken och det var vindstilla. Till och med en koltrast sjöng lite svagt bland hasselbuskarna. Helt enkelt en dag då man skulle luffsa runt och njuta...Nejdå Ridläraren tänker köra skiten ur både häst och ryttare...ingen hänsyn till att man inte ridit lektion sen början av januari. Vilken skit kondis man har...höll på att gå under redan under uppvärmningen. Fabbe var inte helt nöjd heller med att anstränga sig...Vi fick till några bra minuter i slutet men det var verkligen inte ett av de bättre passen. Amy är dock en sann pedagog. Jag känner mig alltid duktigare än jag är när jag rider för henne. Hon lyckas få en att se det lilla som något stort, att det var fantastiskt duktigt att komma i väg och köra transport till exempel...fast hon såg ju inte den eländiga parkeringen...det är två få förunnat att ha gjort...

Man är åtminstone färg matchad när man rider så här kommer några fina bilder på oss. Synd att man inte ser att jag har en lila jacka på staketet och strumpor i grönt och lila under chapsen...men jag vet att de finns där...jag och tomtarna i skogen...

Klarade det!!!

Nu har man gjort sin Andra stora debut på kort tid, Dotterns tävling som nummer ett...

Jag har lastat och kört MIN Ponny i MIN transport...SJÄLV!  Började dagen med ett långt härligt skype samtal med bästaste vännen Lovisa i Shanghai. Sen åkte jag upp till stallet för att köra lite lydnads träning innan jag borstade Fabbe och glanssprejade hela honom riktigt snygg. Jag var lite osäker på hur vida vi skulle få ombord Fabbe idag så vi började tidigt...allt för tidigt visade det sig för han gick på på 4 minuter...

Sen körde vi till Partille och mina ben skakade nästan hela tiden...nej det gjorde de inte, det gick jätte bra att köra men när vi väl lastat av var jag allt lite skakig av anspänningen. Fabbe skötte sig så där underbart som bara världens lugnaste ponny kan.... Vi var ju nästan en timme för tidigt där så efter att ha sadlat skrittade Nattis runt på stora ridbanan i en halvtimme innan ponnylektionen började. Han var snäll och duktig, lite lat kanske om man ska var kritisk men jag tror Nattis var lite nervös så det är ju inte så konstigt. Amy hjälpte oss med en lina när vi åkte hem för han var inte lika lättlastad då,...tog 5 minuter kanske och en lina på rumpen...nemas problemas:)

När vi kom tillbaka till Öjersjö var parkeringsplatsen full av bilar vilket inte direkt underlättade när jag skulle backa tillbaka transporten. Vi lastade ur först och sen tog det mig en kvart innan den stod på plats...men på plats står den även om jag har en bit kvar innan jag är godkänd... FY VAD DET ÄR SVÅRT ATT BACKA!

Och min kropp behöver träning för baklämmen väger flera ton och jag har träningsvärk i armarna och ont i både rygg och axlar nu när jag kommit hem.  Hade jag inte varit så nöjd med att kunna själv hade jag velat ha en bra man som gjorde det åt  mig...min man fixar inte transport av ponny för han är hemma och fixar middag till sin fru...jag gnäller inte faktiskt;)

Här kommer masssor av bilder från livets första transportkörning...känner mig jäkligt nöjd med mig själv trots allt...

SÖTASTE FABIAN PÅ PARTILLE RIDKLUBB MARS 2012

VÅR...

På riktigt alltså, ingen sån där fusk vår  som brukar komma då och då...Nej jag menar RIKTIG härlig vårdag. Och vad gör man då? JOBBAR...Vi startar upp Pluttra på förskolan idag och sen satt jag kvar och fixade massa saker som var tvunget att vara klart innan jag åker. Bokade till exempel slottet för lunch och planerade in en workshop i April. Sen blev det soligare och soligare. Jag hade ett inplanerat möte efter jobbet på Jontes skola men när jag satt i bilen vid Finngösa fick jag för mig att jag bara var tvungen att åka till stallet.

Ont om tid javisst men jag drog på mig vinter overallen och hjälm...På med ett par gummistövlar och ut i hagen. Jag tränsade direkt och hoppade upp och red ut barbacka i skogen! Det blev en halvtimmes skritt tur i solen. Han är ju väldigt snäll och trygg och jag har faktiskt börjat bli lite smidigare på att komma upp. Nu behövs bara en liten stubbe för att jag ska komma upp igen. Man måste nämligen sitta av för att öppna grinden när man rider ut och sen stänga när man  kommer tillbaks. När jag kommit halvvägs och sitter där och lyssnar på fågelsången kommer jag på att jag glömde det viktiga säkerhetstänket!

Ingen visste att jag åkt till stallet, Fabian brukar vila,  jag berättade inte att jag skulle rida ut eller vilken väg jag skulle ta, inte ens skrivit på tavlan...och så rider jag barbacka! Nej det var ju väldigt dumt...framför allt när man tänker på att det är ytterst sällan någon går på den stigen...Ska tänka på det nästa gång...Det är ju skönt att inte vara rädd när man rider ut men man får ju inte helt tappa säkerhets planerandet...fy på mig!
Nu gick det ju jättebra som tur var, det enda som hände var att mina mag- och benmuskler fick arbeta lite extra i upp- och nerförsbackarna när jag inte hade stöd i sadeln. Tur att jag inte läste i boken innan för i går bockade han av Jonathan på grus vägen...då hade jag inte vågat rida barbacka tror jag:)

Jag han sen till utvecklingssamtalet med flera minuter tillgodo. Och förstörde min Stackars sons liv genom att ställa lite krav på att han ska sköta skolan bättre...ser inte helt bra ut inför slutbetygen tyvärr men kärlekslivet kommer på första plats just nu...onda mamman förstör genom att hota med att han måste plugga hemma...Det är väldigt jobbigt att se hur tufft det är för honom . Skulle önska att han bara hade det lite lätt nån gång...