stalldag

Idag var jag lydig och kom till jobbet kvart över sju. gick därför hem kvart över ett och lämnade kollegorna i sticket...Tur att många barn är sjuka. När jag kom hem var hålet fortfarande kvar i trädgården. Jag skrev en lapp till grävarna om att ordningsföljden på jorden har betydelse, hoppas de fattar vinken...

Camilla har opererat sitt knä igår så jag hjälpte henne med stallet. Vi behöver verkligen träna på att lasta fetknoppen så det första vi gjorde var att koppla på trailern och träna. Han är som en istadig åsna! Inte rädd alls, han vill bara inte gå på. Det är kanske inte så konstigt för magen hans är så rund att den går emot mellanväggen. Man behöver skohorn för att knö in Ponnyn i min transport. Tillslut fick jag leda och Nattis stå med linan beredd. Efter 30 minuter stod han på och mumsade hösilage som om inget alls varit besvärligt. Nåväl om jag jämför med de tidigare hästarna jag lastat är det här himmelriket. Alla fyra hovarna är i marken hela tiden...Det är ju bara det att de är på samma ställer hela tiden på rampen utan att röra sig en millimeter...STÖN...jag som hoppats på att kunna glida runt bort till delsjön och så där utan att det ska vara nåt.

Eftersom tiden gick så fick Nattis och Jonathan rida ut själva idag. Det hade gått jättebra, de var borta i 45 minuter. Då tycker jag om lilla ponnyn igen, för jag han mocka alla boxar, prata i telefon och fixa det mesta av fodret medan de var ute. Och inte en enda gång jag funderade på om det gick bra för dem:) Nattis insåg först idag Att Figgo ska byta stall och hon och Jonathan inte kan rida ut ihop längre...tror hon blev lite ledsen över det för de hade så mysigt idag...