Söndagsvila

Av någon märklig anledning känner jag mig väldigt nedstämd idag. Och solen gör det inte bättre. Ingen hör av sig och jag känner mig faktiskt riktigt ensam...Det är nog ingen alls i världen som gillar att umgås och prata med mig. Det kan vara en tillfällighet eller kanske bara ett virus....

Så skönt då att vakna på söndag morgon och inte ha något man måste göra. Synd för mig som vaknar och inser att man måste göra en hel del under dagen. Efter frukost tog jag itu med dagens studier och skrev ett synopsis till en dokumentär film och Pluttra (fråga inte...) Jag läste igenom det hela ett antal gånger och inser att det inte är särskilt bra...ingenting jag skrivit i kursen är särskilt bra faktiskt.. men i samma ögonblick tänker jag också att vem fan bryr sig? Den som läser uppgiften har ingen aning om vad jag kan prestera om jag anstränger mig och jag är ganska säker på att det räcker till godkänt. Så jag skickar in det och lämnar raskt den uppgiften bakom mig.

Ute skiner solen och det är riktigt vackert vårväder. Lika fint som igår då man satt inomhus i 13 timmar utan att se annat än hästar och hästprylar. Borde ta sig en promenad men kroppen vill inte riktigt vara med idag. Kanske är det det där viruset som hotat mig senaste veckan som lurar innanför huden? Jag tar mig med bil till Rusta och Åhlens för att köpa bommul och makeup remover. Väldigt spännande söndag. Jag skulle gärna ta en tur till stallet och prova det nya tränset, men det ligger en kyckling som väntar på att få bli flygande Jacob innan ponny akuten. Dessutom har jag lovat maken att vara färdig med studierna för dagen direkt efter maten så vi kan titta på film tillsammans. Maken gillar i varje fall att hänga med mig...tror jag, eller också är det filmen som lockar...

Nej nu ska jag ägna resten av dagen att tycke lite synd om mig själv i min ensamhet och hoppas att det känns lite bättre om ett par timmar.