Om mig

Mitt foto
Sweden
Tänk om man kunde göra allt det man ville? Tänk om det fanns tid? Livet mitt i livet kan ibland trava på så man glömmer att det är just detta ögonblick som är livet...Jag vill försöka fånga drömmarna i livet och hålla dem levande, om inte annat bara för idag...

lördag 14 februari 2015

Färdig

På flera plan faktiskt. Helt färdig i kroppen efter en dag av hårt arbete, flängande med bil mellan tre olika stall och en allmän känsla av otillräcklighet. Ja det lämnar en helt färdig när kvällen till slut kommer.

På ett annat plan har vi nu blivit färdiga  med de stora måstena som hängt över mig som en skugga de sista veckorna. Mannes gamla Box är skrubbad och städad och alla lådor och fodertunnor. Vi fick till och med med oss vårt foderbord som varit saknat på nya stallet ett par veckor. Under snön ligger kanske nån enstaka bajshög och kanske lite ensilage vi får ta bort när vädret i Öjersjö också inser att det är vår. Efter att vi ägnat 3 timmar med att städa ut i gamla stallet och packat transporten med  vad jag  hoppas ska täcka i två veckor, (men efter att ha lyft in det i stallet insett nog var lite snålt tilltagen mångd ensiilage och troligen räcker 9-10 dar som mest,) var jag fullständigt slut i kroppen. Ryggen värker såklart men jag är glad att ha det gjort så man slipper gå runt och känna press på sig. 

Vi släppte av Nattis på PRK då hon var tvungen att rida Bayley en sista gång. Hon var inte ledsen över det, jag lite lätt stressad...Jonte min pärla och stolthet hjälpte mig i stallet med saker som inte annars ligger i hans natur, gå på gödselstscken där det finns bajs tex. Han åkte med upp till Gråbo för att packa ur allt ur transporten. Där var det vår! Solen värmer och så gott som all snö är borta nu. Om vi fått rida i paddock var även den snöfri och till och med hoppbar. 

Nåväl efter vi ställt transporten åkte jag hemåt, släppte sonen, åkte upp till PRK för att hämta Nattis. Där vände vi snabbt för att plocka upp sonen igen och åka tillbaka till Gråbo. Jag vill inte tänka på bensinkostnaden en dag som den här. Det var fortfarande ganska ljust och fint i stallet där. Jag mockade ännu en box och fyllde hönät tills jag fick dra fram en pall och sitta på för jag inte längre kunde stå upprätt.  Nattis fixade i ordning Manne och Amanda var redo att rida iväg på  Dancing. Jag och Maria promenerade före och flickorna red tillsammans bakom. Manne var ganska lugn och fin idag igen tack och lov för jag hade inte orkat hålla honom i grimskaftet idag. Vi gick 25 minuter fram och tillbaka på en ganska raskt promenad med ett endaste litet huvudrusk precis när vi kom tillbaka. Riktigt skön promenad och väldigt trevligt samtal. Då är det inte dumt att vara ponnymorsa. 

Klara kom och gav biolight innan vi åkte hem. Då var senan fin igen, den hade varit lite svullen innan. Det var gudomligt skönt att åka hem när vi var klara klocka sex och komma hem till middag och sen en varm dusch följt av värmefilt och liniment. Nu känns det kanske som om jag kan överleva natten och för hoppningsvis vakna utan värk.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar