Vårsol

Underbart att vakna av sig själv och inte ha så himla brottom på lördag morgon. Vi skulle träffa Maria och rida efter lunch. Karl jobbade övertid så jag blev ensam vid frukostbordet, barnen är glada i att få sova om det går...själv var jag glad i att hoppa i mina trädgårdskläder och gå ut ganska tidigt med grensaxen i högsta hugg. Idag blev det kraftig beskärning av pilkojan. Eller det som en gång var en pilkoja till barnen när de var små. Tror vi planterade den när Jontes gick i ettan...lite har ruttnat men den växer fortfarande stark. Senaste åren har den fungerat som sol och vindskydd för några kaniner men eftersom den sista skuttade vidare till det eviga morotslandet i höstas tänker jag att det ska bli nåt annat i vår. Något som inte tar solen från växthuset...Jonte monterade ner kaninburen i små beståndsdelar medan vi var borta. Jag orkade klippa halva bara för ryggen känner verkligen av arbete i vissa lägen. Tyvärr...

Det blev ju dessutom den vanliga vardagsmotionen i stallet. Idag skrittade vi en riktig långtur tillsammans med Maria och Kotten. Vi kom tillslut över den där läskiga 180an och bort till ridklubben. Manne fick återigen visa sin fina trygga sida när Kotten blev lite rädd för några otäcka barn vid vägkanten...men fina Manne vänder inte och drar utan går snällt först och undrar nog vad den där stora killen sjåpar om... Det är lite läskigt med trafik tycker jag men det verkar inte hästarna bry sig alls om...barn däremot är monster. Vi red förblir ridklubben och genom Gråbo centrum som till och med har ridvägar med påbudsskyllt genom. Fantastiskt hästvänligt område. En timme och fem minuter tog turen och med lite lätt övertalning travade Nattis på grusvägen på hemvägen. Lugnt och fint gick det även denna lilla minut, eller halvminut. Det var en trött kille som kom till stallet, svettig och säkert helt slut i huvudet efter alla intryck. Läskigaste ridturen i livet tyckte Nattis efter att ha ridit i industriområde och förbi bussterminal för första gången...

Vi fikade hos mamma på hemvägen och småpratade nån timme för att hinna träffas lite. Och när jag väl kom hem kom jag ihåg att jag lovat Jonte att köra lite så vi tog en tur och retur till aspens station och tränade parkering. Han är duktig och det är riktigt roligt att köra med honom även om det tar lite energi det med. En ganska perfekt lördag faktiskt.